Previous issues

Bebyggelsehistorisk tidskrift i en tid av förändring av Maja Willén, Ann-Catrine Eriksson, Mia Geijer & Jennie Sjöholm
Aristocratic heritage in the service of the people: Country house museums in Sweden in the twentieth century av Göran Ulväng
Bergarter i Göteborgs stadsbebyggelse: Om natursten som fasadmaterial av Erik Sturkell, Ulrich Lange, Thomas Eliasson & Henrik Ranby
Förändring av rummets och arbetets ljus i tre bibliotek: Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbibliotek Ode 2018 av Malin Alenius
Deer-parks in Sweden – a historical geographical overview 1600–1800 av Patrik Olsson
Ännu kan man göra arkivfynd! Om Helgo och Folke Zettervalls återfunna originalritningar av Lia Kebke
Från Älvsborgs lösen till Tammerfors – med byte i Hallsberg av Mattias Legnér, Linda Qviström & Håkan Berglund Lake

Promoting modernity through cultivation: Early Swedish railway gardens and the art of improving nature av Anna Lindgren & Katarina Saltzman 


Auktoriserade kyrkliga kulturvärden: Analys av en utvärdering av kyrkokaraktäriseringar utförd 2007–2010 av Henrik Lindblad
Gatubelysningens elektrifiering och stadsrummets differentiering i Tammerfors av Niklas Rapo 

Estimating Sweden’s population in the Early Modern Period: Methods and numbers av Lennart Andersson Palm 

Jakobslunds bruk: Att illustrera det osynliga, av Mikael Hammerman, Ida Dicksson & Martin Stintzing 

BHT:s 700 artiklar digitaliserade och sökbara i DIVA, av Göran Ulväng

Att bygga för hälsan, av Mia Geijer & Jennie Sjöholm
Transformationer av ett ädelt förflutet– Stockholms herrgårdar som vårdinstitutioner, av Ulrich Lange & Sebastian Ulvsgärd

”efter de beste, de senere Tiiders Indretningers Former”Arkitektforslag til et københavnsk sindssygehospital1792–1805, av Ulla Kjær

Västerås femte lasarett– en studie i 1920-talets svenska sjukhusbyggande, av Bo Lundström
Konsten och kulturvården – en dialog mellan då och nu i nedlagda vårdmiljöer, av Hedvig Mårdh
Arbetsplatsbrist och ensamhet, av Rikard Friberg von Sydow
Willén, Maja & Houltz, Anders. Bebyggelseförändring i utmaningarnas tid. 79/2020, 4–7
Hennius, Andreas. Outland exploitation and the emergence of seasonal settlements. 79/2020, 8–24
Gabrielsson, Catharina. Från Stureplan till Brunkebergstorg : Trettio år av stadsrummets privatisering. 79/2020, 25–45
Kjølsen Jernæs, Nina & Granberg, Maja. A retrospective approach to managing cultural heritage in a changing climate. 79/2020, 46–62
Holm, Olof. Korskyrkan och ”kastalen” i Brunflo : En ovanlig sockenkyrka med ett ovanligt klocktorn. 79/2020, 63–89
Thomsen, Bente. Cistercienserklostre i landskabet – eksempler fra Sverige og Danmark. 79/2020, 90–105
Blom, Karin & Liljegren, Eva. Kulturmiljö i fokus när Trafikverket renoverar stenmurar. 79/2020, 106–109
Berglund, Kristina & von Liewen Wistrand, Lotta & Åkerlund, Agneta. Upprop Kulturarv : Värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. 79/2020, 110–114
Källström, Magnus & Holm, Olof. Från Mont Blanc till Brynäs : Om olika perspektiv på bebyggelsehistoria. 78/2020, 6–7
Hällgren, Anna-Maria. Det kännbara landskapet : Om marken som gemenskap. 78/2020, 8–23
Arfvidsson Womack, Anna & Edman, Victor. Adlig prakt och borgerlig hemtrevnad : Två historiska interiörer i Nordiska museet. 78/2020, 24–48
Ingemark, Anna. Det offentliga samtalet om vår gestaltade miljö : Arkitekturkritikens roll och uttrycksmedel. 78/2020, 49–63
Waern, Rasmus. Tecken, symboler och bilder på skvaltkvarnen i Laxarby socken, Dalsland. 78/2020, 82–85
Larsson, Jesper & Wästfelt, Anders. Markanvändningens mångfald. 77/2019, 5–7
Vestbö-Franzén, Ådel. Farming by fire in north-eastern Småland, Sweden : A historical geographical analysis of agrarian practices in outlying lands. 77/2019, 8–22
Tollin, Clas. Svedjebruket i syd- och mellansverige för den agrara revolutionen, med särskild inriktning på tidigmodern tid. 77/2019, 23–41
Dam, Torben. Græsplaenen gennem 100 år i Danmark –samfundsvaerdi og dyrkningskultur. 77/2019, 42–58
Sundborg, Peter. En gårdsägarförening i industrialismens Sundsvall 1897–1909. 77/2019, 59–73
Wästfelt, Anders. Ungkarlsfenomenet – eller hur tid och tidpunkt spelar skilda roller i olika tider vid förvandling av jordbrukslandskap. 77/2019, 74–84
Lovén, Christian. Referensverket Det medeltida Sverige – en lägesrapport. 77/2019, 85–96
Nolin, Catharina & Krohn Andersson, Fredrik. Välfärdssamhällets vardagslandskap. Everyday environments of the welfare state. 76/2019, 5–7
Hautamäki, Ranja & Donner, Julia. Representations of Nature – the Shift from Forest Town to Compact City in Finland. 76/2019, 44–62
Mack, Jennifer. Renovation Year Zero : Swedish Welfare Landscapes of Anxiety, 1975 to the Present. 76/2019, 63–79
Micro Vikstrand, Anna. De rivningshotade landshövdingehusen i Södra Gårda – en segdragen kamp mellan strukturer och aktörer. 76/2019, 80–97
Storm, Anna. Kärnkraftens kritiska kulturarv. 76/2019, 98–101
Karlsmo, Emilie & Mellander Backman, Cathrine. Till nytta och nöje – grönytor utifrån praktik, ekologi och återbruk. 75/2018, 5–7
Seiler, Joakim. Historic Lawn Management Regimes. The skill of the gardeners at Gunnebo House. 75/2018, 8–25
Ignatieva, Maria & Florgård, Clas & Lundin, Katarina. Lawns in Sweden. History and etymological roots, European parallels and future alternative pathways. 75/2018, 26–47
Ravn, Helle & Dragsbo, Peter. Danske havebyer 1898–1925 – sammenlignet med England og Tyskland. 75/2018, 48–75
Hvinden-Haug, Lars Jacob & Meyer, Regin. Transformasjonen av Halsnøy kloster til verdslig gårds- og residenskompleks i perioden 1537–1800. 75/2018, 76–93
Mårdh, Hedvig. Att skapa utrymme för komplexa kulturarv. 75/2018, 95–100
Sjöström, Ingrid. Att styra staden. Om aktörer, drivkrafter, processer. 75/2018, 101–105
Åkerlund, Agneta. Referat från Kulturmiljöfrämjandets första workshop. 75/2018, 106–108
Holmlund, Sofia & Hansen, Kjell. Tema Trä. 74/2017, 5–7
Wilson, Olle. Bilden av trä : Föreställningar om levande material i en postindustriell tid. 74/2017, 8–26
Gullbrandsson, Robin. Västergötlands medeltida kyrkotaklag. 74/2017, 27–47
Almevik, Gunnar & Melin, Karl-Magnus. Att bygga en kyrka i trä. 74/2017, 48–68
Ratilainen, Tanja & Eskola, Kari & Uotila, Kari & Oinonen, Markku. Building a Brick Church. Holy Cross church at Hattula in Finland. 74/2017, 69–99
Holmberg, Tora. Herrgårdens värde : Förvaltning som livsstil. 74/2017, 100–115
Sandin, Ylva. Vårda och bevara historiska trätakstolar – utmaningar och lösningar. 74/2017, 116–127
Wästfelt, Anders. Förändringars avtryck och betydelse. 73/2017, 5–7
Tollin, Clas. Namnet Stockholm i ny belysning – en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn. 73/2017, 8–28
Dackling, Martin. Familjejordbruk utan familjer? Syskonjordbruk på svensk landsbygd. 73/2017, 29–46
Solbär, Lovisa. Gårdsdriften och arronderingen – den nutida nyodlingens utgångspunkter. 73/2017, 47–63
Qviström, Mattias. De ”levande” generalplanerna: en studie av de informella planernas betydelse, med den stadsnära landsbygden som exempel. 73/2017, 64–75
Willén, Maja. Ornamentets återkomst. Det förra sekelskiftets arkitektoniska utsmyckningar som nutida statussymboler. 73/2017, 76–88
Flyen, Anne-Cathrine. Fukt og funkis. Hvordan bevare funkisarkitekturen med dagens verneprinsipper?. 73/2017, 89–103
Berg, Fredrik. Med klimatförändringar och livscykelanalyser i sikte – en utblick mot Norges byggda kulturarv. 73/2017, 104–115
Westin, Jonathan & Claésson, Dick. The Painter Is Absent: Ivar Arosenius and the Site-Specific Archaeo-Archival Reconstruction of the Ghost of a Home. 73/2017, 116–129
Källström, Magnus & Larsson, Jesper. Bebyggelsehistorisk historiografi. 72/2016, 4–6
Bedoire, Fredric. Göran Lindahl. Parentation vid kungl. akademien för de fria konsterna den 26 oktober 2015. 72/2016, 7–9
Dahlgren, Anders. Arkitekturhistoria, vetenskap och pedagogik – vetenskapsteoretiska positioneringar i Göran Lindahls och Elias Cornells historiografi. 72/2016, 10–22
Caldenby, Claes. Den odisciplinerade praktiken. Arkitekturkunskapen och bebyggelsehistorien. 72/2016, 23–37
Isacson, Maths & Sjunnesson, Helene. Inspiratör med tidig blick för industrilandskap. 72/2016, 38–55
Sjöström, Ingrid. ”De mest omistliga inslagen i vårt byggnadsarv”. Göran Lindahl och Sockenkyrkoprojektet. 72/2016, 56–69
Nordin, Erik. Den nordiska trästaden och dess förhistoria. Några minnen och anteckningar. 72/2016, 70–83
Antell, Elina. Konferensen Den nordiske trebyen i Trondheim 21–22 september 2016. 72/2016, 84–
Agnidakis, Paul & Houltz, Anders. Stadsrummet reflekterar tiden. 71/2016, 5–6
Sjöström, Ingrid. Senaste nytt från Paris. Ett brev från ornamentbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez 1784. 71/2016, 7–21
Legnér, Mattias. Konstruktionen av en minnesplats : Bruket av Burmeisterska huset i Visby. 71/2016, 22–41
Ferring, Mari. En stad i Europaklass. Stockholm bygger slakthus i Enskede. 71/2016, 42–58
Sturkell, Erik & Lange, Ulrich & Eliasson, Thomas & Islam, Md. Tariqul. Geologisk bebyggelsehistoria – om sockelsten i Göteborgs innerstad. 71/2016, 59–71
Berglund, Kristina. Nobel Center – ett hot mot riksintresset Stockholm. 71/2016, 72–77
Giertz, Martin. Kyrkbyn som mål för framtida kulturreservat – ett angeläget kulturarvsprojekt. 71/2016, 78–83
Houltz, Anders. Brandförsäkringsverkets arkiv: 230 år av bebyggelsehistoria digitaliserat och sökbart. 71/2016, 87–
Mellander Rönn, Fredrika. Rapport från fältet. 70/2015, 5–7
Jonsson, Kristina. Om 1600-talets idealstäder och arkeologi i sluttande plan – vertikala förändringar av stadsrummen och exemplet Norrköping. 70/2015, 8–23
Bäck, Mathias. Stadsarkeologi i Norrland – varför inte?. 70/2015, 24–42
Balksten, Kristin & Mebus, Ulrika & Thelin, Carl. Visby ringmur : att återuppbygga med autenticitet. 70/2015, 43–61
Hofling, Daniel. Visby vallgravar – ett trädgårdshistoriskt kulturarv under exploateringshot. 70/2015, 62–80
Ranby, Henrik. Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering – erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014. 70/2015, 81–99
Karlsmo, Emilie & Löfgren, Eva. Föreställningar om bebyggelsen och det förflutna. 69/2015, 5–7
Ingemark Milos, Anna. Föreställningen om idealbostaden – en närläsning av Vitruvius och Albertis arkitekturtraktat. 69/2015, 8–23
Stålbom, Göran. Giftgrönt och zinkvitt. Föreställningar om ”bostadsförgiftningarna” från arsenikhaltig luft 1815–2015. 69/2015, 24–42
Storsletten, Ola. Et skifte i byggeskikken. Norske bordtak ca. 1900. 69/2015, 43–56
Lundqvist, Rolf & Mogren, Mats & Regnéll, Joachim & Welinder, Stig. Att skriva ett landskap. Vallkullornas och karlars trädristningar i Dalarna. 69/2015, 57–71
Larsson, Bo & Schönbäck, Hedvig. Boendetrappa, hemkänsla och tandvård. En diskussion om hemlöshetens implikationer. 69/2015, 72–83
Rydén, Göran. Boendets praktiker. 68/2014, 5–7
Ilmakunnas, Johanna. Högadeln bor i staden. Fersenska palatset som urbant mikrokosmos i Stockholm ca 1740–1795. 68/2014, 8–25
Götlind, Anna. Rotemansarkivet som källa till herrarbetarnas liv i Stockholm. 68/2014, 26–45
Berglund-Lake, Håkan. Kropp, ting och göranden. Om att bo i arbetarkasernernas spiselrum. 68/2014, 46–60
Houltz, Anders. Den stora skalan: Volvo Torslandaverken och massproduktion som mål och mening i 1960-talets Sverige. 68/2014, 61–82
Krohn Andersson, Fredrik & Nolin, Catharina. Vardagens landskap och bebyggelse, köksdrömmar och medierad arkitektur. 67/2014, 5–7
Klintborg Ahlklo, Åsa & Hällström, Jenny. Landskapet som industriminne. 67/2014, 8–23
Sjöholm Skrubbe, Jessica & Widmark, Henrik. Vardagsliv, normer och värderingar : Hur urban identitet skapas i bostadsområdet. 67/2014, 24–44
Willén, Maja. Längtan till landet. Om öppna planlösningar och moderna lantkök. 67/2014, 45–59
Hagelqvist, Stina. En representativ och rättvisande utställning? ”Arkitekternas höstsalong” 1950 och SAR:s informationsproduktion. 67/2014, 60–75
Nerlund, Henrik. Förtätningsstrategier i efterkrigstidens förorter. 67/2014, 76–83
Karlsmo, Emilie & Löfgren, Eva. Byggnadstekniska innovationer och socialt liv. 66/2013, 5–7
Eriksdotter, Gunhild. När slottet blev beboeligt. Inneklimatets betydelse på Skoklosters slott under Wrangels tid. 66/2013, 8–29
Daun, Johannes. Att bygga bort ohälsa. Dödlighet, vatten och avlopp i det tidiga industrisamhället. 66/2013, 30–48
Geijer, Mia. Värmen i arkiven – om komfortinstallationer i Gamla riksarkivet i Stockholm och Landsarkivet i Vadstena. 66/2013, 49–66
Fagerström, Linda. Glasmåleri och ljusarkitektur i 1960-talets Sverige. Det konstnärliga samarbetet mellan Johannes Olivegren, Ralph Bergholtz & Randi Fisher. 66/2013, 67–86
Johansson, Bengt OH & Sjöström, Ingrid. Ett nätverk för våra kyrkor. 66/2013, 87–90
Åkerman, Magnus. Brandförsäkringsverket blir stiftelse. 66/2013, 92–93
Wepsäläinen, Anders. Stalotomterna, en kommentar. 66/2013, 91–
Avango, Dag & Houltz, Anders. Industriarvet idag. 65/2013, 5–9
Amréus, Lars. Industriminnen och industrisamhälle – monument och mainstreaming. 65/2013, 10–16
Isacson, Maths. Industriarvets utmaningar : Samhällsförändringar och kulturmiljövård från 1960-tal till 2010-tal. 65/2013, 17–36
af Geijerstam, Jan & Houltz, Anders. Industriarvet i regional antikvarisk praktik. Reflexioner kring en enkät till Sveriges länsstyrelser. 65/2013, 37–51
Avango, Dag. Arktiska framtider och resurser. Det industriella kulturarvet som källa. 65/2013, 52–71
Tafvelin Heldner, Magdalena & Dahlström Rittsél, Eva & Lundgren, Per. Värdet av kärnkraftverk som kulturarv. 65/2013, 72–88
Mellander, Barbro. Har luften gått ur? Regionaliseringens konsekvenser för industrisamhällets kulturarv. 65/2013, 89–92
Wedin, Ida. Ta hand om det tekniska kulturarvet. 65/2013, 93–96
Nilsson, Urban. Ta tillvara genom att omvandla. Industriarvets kommersiella potential. 65/2013, 97–107
Andersson, Therése & Persson, Bo. Film, plats och rum. 64/2012, 5–7
Björklund, Annika. I Arns landskap. Om autenticitet och historiesyn i kulturarvsturismen. 64/2012, 8–25
Sjöholm, Carina. Film- and Literary tourism, culture tourism, place, cultural policies, media. 64/2012, 26–41
Pihl Skoog, Emma. Rocky Balboa – en social klättring i det offentliga rummet? Föreställningar om klass, etnicitet och genus i relation till plats och rum i Rockyfilmerna. 64/2012, 42–53
Andersson, Therése. La Sorcière. En resa i fiktiva rum. 64/2012, 55–72
Lagerqvist, Maja. Torpen är döda. Länge leve torpen! Hembygdsrörelsens engagemang för torp i efterkrigstidens Sverige. 64/2012, 73–88
Hallberg, Piamaria. Att befolka staden. Stockholms stadsmuseums vandringar i Millenniumtrilogins spår. 64/2012, 89–95
Avango, Dag & Lagerås, Per. Inledning. 63/2012, 5–7
Dahlström Rittsél, Eva & Ulfstrand, Anna. Förvandlingen av fyra fabriksområden i Nacka. 63/2012, 8–25
Fjæstad, Maja. Ett kärnkraftverk återuppstår – från snr300 till Wunderland Kalkar. 63/2012, 26–38
Karlsmo, Emilie. Gamla posthus med ny funktion – ”post-Post”. 63/2012, 39–58
Legnér, Mattias. Kyrkan – ”en maskin att sitta i” : införandet av komfortteknik i Gotlands kyrkor under 1900-talets första hälft. 63/2012, 59–75
Hvinden-Haug, Lars Jacob. Har säteritaket polsk opprinnelse? Et eksempel på undervurdering av østeuropeisk innflytelse i vesteuropeisk arkitekturhistorie. 63/2012, 76–91
Vestbö-Franzén, Ådel. Vardagens varuflöden i 1600-talets norra Småland. Lokalsamhällets bytes- och marknadsekonomi speglad i rättshistoriska källor, Lilla tullen och de äldsta geometriska kartorna. 63/2012, 92–110
Wepsäläinen, Anders. Nå, vem var egentligen Stalo?. 63/2012, 111–116
Edman, Victor & Bergström, Anders. Moderna kulturarv i offentlig miljö. 62/2011, 5–7
Bergström, Anders. Det moderna monumentet. Stadsbiblioteket och den historiska värderingen. 62/2011, 8–24
Geijer, Mia. Bergslagens bruksorter. Moderna stadsmiljöer som kulturarv. 62/2011, 25–45
Örn, Johan. Bakom den moderna fasaden.Offentliga interiörer söker sin historia. 62/2011, 46–61
Mellander, Cathrine. Mot ett vidgat kulturarv. Erfarenheter från English Heritage. 62/2011, 62–77
Edman, Victor. Nittonhundratalet går till historien. Om etableringen av ett nytt kulturarv. 62/2011, 78–90
Gezelius, Lars & Lewan, Tomas. Kiruna Stadshus. Återskapandets metafysik. 62/2011, 91–94
Ahrland, Åsa & Björklund, Annika. Inledning. 61/2011, 6–8
Nilsson, Pia. Maps, hops and war. 61/2011, 9–21
Karsvall, Olof. Utjordar and the question of deserted farms − a case study of the parish of Svanshals. 61/2011, 22–38
Tollin, Clas. The transition of landownership in Sweden 1562−1654 and its reflection in the agrarian landscape. 61/2011, 39–52
Hallgren, Karin. Kåhlgårdh medh ett Päron trä uthi. Lantmäterikartor och Hallands landsbeskrifning 1729 som källa till landsbygdens köksväxtodlingar under 1600- och 1700-talet. 61/2011, 53–67
Ahrland, Åsa. Power and paradise. Swedish deer parks in a long-term perspective. 61/2011, 68–89
Eriksson, Camilla & Wästfelt, Anders. Är ett landskap enbart en utsikt? Två frågor i och med införandet av landskapskonventionen i Sverige. 61/2011, 90–92
Martins Holmberg, Ingrid & Lange, Ulrich. Inledning. 60/2010, 5–6
Nolin, Catharina. Publicering och professionalisering. Om kvinnliga trädgårdsarkitekters författarskap som en väg till etablering och legitimering. 60/2010, 7–21
Holm, Olof. Om källvärdet av kyrkplatssägner för studiet av nedlagda medeltidskyrkor. 60/2010, 22–37
Ulväng, Göran. Herrgårdsbyggandet i Mälardalen under 1700- och 1800-talet : när, var och av vem?. 60/2011, 38–57
Hjort Lassen, Ulrik & Melin, Karl-Magnus & Lange, Ulrich. Stolpverket i logen på Maglö. 60/2010, 58–77
Martins Holmberg, Ingrid. Med bebyggelsehistoria som medel. Om relationer mellan kunskapsbildning och uppvärdering av äldre stadsbebyggelse. 60/2010, 78–93
Tollin, Clas & Karsvall, Olof. Sveriges äldre geometriska kartor. Ett världsarv görs tillgängligt. 60/2010, 94–103
Ahrland, Åsa. Tidskrift i ny skepnad. 59/2010, 5–6
Palmqvist, Lena & Prytz, Cristina. Inledning. 59/2010, 7–8
Hage, Ingebjørg. Helseinstitusjoner i Nord-Norge – arkitektur og struktur. 59/2010, 9–27
Berglund, Mats. ”Ett odygdigt leverne”. Om Södermalmsupploppet 1719 och glasbruksgatorna i Katarina församling. 59/2010, 28–46
Gullbrandsson, Robin. Det moderna 1700-talet − restaureringarna av Stola säteri. 59/2010, 47–65
Olshammar, Gabriella. Mångfaldig stad i stadsförtätningens tid. 59/2010, 66–81
Runefelt, Leif. Ett svenskt Arkadien − landskapet i svenska ortsbeskrivningar 1800−1860. 59/2010, 82–98
Westman, Anna & Tunón, Håkan. Kulturarv och hållbar utveckling. 59/2010, 99–106
Magnusson, Gert & Jansson, Ulf. Bebyggelsehistoria i digitala register. 58/2009, 5–6
Magnusson, Gert. Det dokumenterade landskapet. 58/2009, 7–22
Rentzhog, Sven. Digital kulturarvsinformation. Nya möjligheter för forskning och samhällsplanering. 58/2009, 23–32
Blomqvist, Malin & Olsson, Anna-Lena. Att sätta ord på historien i landskapet. 58/2009, 33–45
Bennerhag, Carina & Mattsson, Urban. Järnålder i Norrbottens kustland − en analys av teknologiska förändringar i kustsamhället under järnåldern genom tillämpningar av Fornminnesinformationssystemet (fmis). 58/2009, 46–59
Génetay, Cissela. Rumslig struktur under mesolitikum i mellersta Värmland. 58/2009, 60–79
Esricht, Susanna. Milstoplar och tingshus − att analysera med hjälp av digital information. 58/2009, 80–91
Baumert, Antonia. Från förhistorisk boplats till miljonprogram − om bebyggelseutvecklingen på norra Järvafältet utifrån digitala informationskällor. 58/2009, 92–110
Norman, Peter. Där land möter hav – en artikel om fornlämningar i utskärgården. 58/2009, 111–120
Ahrland, Åsa & Persson, Bo. Landskapets resurser. 57/2009, 5–6
Magnusson, Gert & Segerström, Ulf. Leva i skogsbygd. När blev människan bofast i Södra Norrland?. 57/2009, 7–25
Sundberg, Anna. Jaktristningar på Öjungsvallen. 57/2009, 26–34
Isacson, Maths. Byalaget som utvecklingskraft i norrländsk avfolkningsbygd. 57/2009, 35–51
Karlsson, Mattias. Sabotaget mot Lunds ärkesätes laxfiske i Mörrum år 1529. 57/2009, 52–65
Vestbö-Franzén, Ådel. Visingsös landskapshistoria i ny belysning. 57/2009, 66–86
Bergström, Ulrika & Geijer, Mia. Kulturfastighetsutredningen − kan man välja ett kulturarv?. 57/2009, 87–100
Edman, Victor & Geijer, Mia. Nya perspektiv på borgar och befästningar. 56/2008, 5–7
Bergström, Anders. Stormaktstidens fästningsstäder. I gränsbygden mellan Sverige och Danmark. 56/2008, 8–23
Olausson, Michael. När aristokratin flyttade upp på höjderna. Om folkvandringstidens befästa gårdar och andra borgar. 56/2008, 24–40
Haugland Sørensen, Tonje. ”At vort Land var et selvstændig Rige”. Rekonstruksjonen av Håkonshallen i Bergen. 56/2008, 41–55
Svensson, Eva & Pettersson, Susanne. Att bo på en medeltida borg. Hushåll, livsstil och rumslig ordning. 56/2008, 56–72
Geijer, Mia. Vallfärder till vasaborgar − från bildningsresande till kulturarvsturism. 56/2008, 73–90
Andersson, Ingela & Bodin, Anders. Ett hemligt kulturarv. Nittonhundratalets svenska befästningar. 56/2008, 91–101
Jansson, Ulf & Lundström, Bo. Kartans prakt och praktik i historien och idag. 55/2008, 5–14
Ehrensvärd, Ulla. Markscheideri – gruvmätning i äldre tider. 55/2008, 15–27
Gäfvert, Björn. Stormaktstidens kartor – prakt eller praktik. 55/2008, 28–38
Svensson, Henrik. Enskiftena före enskiftet − pionjärerna i praktiken. 55/2008, 39–56
Berg, Johan. Från bymark till stadsjord. 55/2008, 57–71
Berglund, Kristina. Plan för byggd miljö − förr och nu. 55/2008, 72–86
Samuelsson, Göran. Kan man i framtiden studera bebyggelse på kartor?. 55/2008, 87–95
Persson, Bo. Musikens rum och miljöer. 54/2007, 5–7
Hallgren, Karin. Stockholms rum för musik under 1800-talets första hälft – mot ett offentligt musikliv. 54/2007, 8–25
Öhrström, Eva. Ett eget rum. Ett kvinnoperspektiv på musikaliska salonger. 54/2007, 26–45
Forsell, Håkan. Musikens rum i samhällets mitt. Stockholms konserthus och mellankrigstidens publik. 54/2007, 46–58
Dyrssen, Catharina. Stadens rytmer: rummet och ljuden. 54/2007, 59–72
Bohman, Stefan. Den andliga närvaron. Grieg, museet och nationalismen. 54/2007, 73–85
Ternhag, Gunnar. Dansbanan − ett lyckligt minne. 54/2007, 86–96
Lundström, Bo. Nybruk. 53/2007, 5–7
Sjöström, Ingrid. ”Kyrkobyggnad till salu” − ”Kyrkorum att hyra”. Ny användning för gamla kyrkor?. 53/2007, 8–21
Micro Vikstrand, Anna. Fenixpalatset − från nöjespalats till pingstkyrka. 53/2007, 22–31
Krus, Anna. Historisk vittnesbörd eller arkitektonisk enhet? Om nybruk av material och rum vid ombyggnaden av Östra Stallet. 53/2007, 32–45
Elmén Berg, Anna. Porjus gamla kraftstation – från elproduktion till kulturarv. 53/2007, 46–58
Isacson, Maths & Nisser, Marie. Nytt liv i gamla industriområden – erfarenheter från Uppsala mejeris omvandling. 53/2007, 59–78
Olshammar, Gabriella. Triviala industrilandskap, vardaglig återanvändning och frågan om erkännande. 53/2007, 79–93
Zachrisson, Torun & Kempff Östlind, Margareta. Ceremoniella rum. 52/2006, 5–6
Larsson, Lars. Rum, rymd och areal. Ett kulthus och dess närmiljö ur ett ceremoniellt perspektiv. 52/2006, 7–19
Sundqvist, Olof. Från vikingatida aristokratiska hallar till medeltida stormannakyrkor. 52/2006, 20–32
Nilsson, Ing-Marie. Jerusalem mitt i byn. Det tidigmedeltida kyrkobyggandet ur rituellt perspektiv. 52/2006, 33–40
Grundberg, Malin. Visuell maktlegitimering i Sverige och i det Osmanska riket under tidigmodern tid. 52/2006, 41–55
Karlsmo, Emilie. Begravningskapellet som ceremoniellt rum i 1900-talets Sverige. 52/2006, 56–79
Nolin, Catharina. Kyrkogårdsestetik och ceremonier. 52/2006, 80–96
Fiebranz, Rosemarie & Mellander Rönn, Fredrika. Leva och bo. 51/2006, 5–6
Berglund-Lake, Håkan. ”I egen lägenhet med badrum och allting”. Om att flytta in och börja bo i Kramfors första moderna flerbostadshus. 51/2006, 7–19
Börjesgård, Britt-Marie. Eterniten − material, marknadsföring och mottagande. 51/2006, 20–36
Karlsmo, Emilie & Thunwall, Christina. Ökänt och ändå okänt: Gottsunda-Valsätra − en stadsdel i Uppsala. 51/2006, 37–53
Andersson, Maria. Suddade spår – om rivningarna av bostäder i små tätorter. 51/2006, 54–66
Ekman, Ann-Kristin. Skuggbyn − under ytan på en avfolkningsby. Om stratifiering, sociala relationer och överlevnad. 51/2006, 67–88
Hallberg, Piamaria. Stockholms stadsmuseum presenterar en ny museilägenhet. 51/2006, 89–91
Isacson, Maths & Larsson, Bo. Landsbygdens småindustrier – inledande kommentarer. 50/2005, 5–17
Liljewall, Britt. Berättelserna, moderniseringen och livet. 50/2005, 18–31
Larsson, Bo. I bild och ord – en verkstadsberättelse. 50/2005, 32–41
Persson, Bo. ”Piggen” – Om flexibelt företagande i norrländsk skogsbygd. 50/2005, 42–54
Nyström, Lars. Hur bonden blev industriföretagare. Om Kvänumbygden och den industriella expansionen på västra Sveriges landsbygd under efterkrigstiden. 50/2005, 55–70
Palmqvist, Lena. Småskalig möbelindustri i Lindome. 50/2005, 71–84
Borg, Henrik. Hur byggdes mejerierna? – Ett bidrag till mejeribranschens byggnadshistoria. 50/2005, 85–96
Magnusson, Gert. Landsbygdens småindustri och kulturmiljövården. 50/2005, 97–112
af Geijerstam, Jan. Industrins förflutna i minnen och landskap. 50/2005, 113–124
Fiebranz, Rosemarie. Inledning (Från slott till koja). 49/2005, 5–6
Telste, Kari. Verdens skjønneste gate – verdens vakreste piker. Kjønn, makt og moralske grenser på promenadegaten Karl Johan i Kristiania. 49/2005, 7–22
Andersson, Maria. Den ordnande handen – kockans intåg i skogskojan. 49/2005, 23–36
Ulfstrand, Anna & Mellander Rönn, Fredrika. Berghem – från grupphus- till villaområde. 49/2005, 37–55
Larsson, Jesper. Den norrländska jordbruksfrågan. Lindbruk i södra Norrland och Dalarna.. 49/2005, 56–74
Lindblad, Henrik. Vem tar ansvar för Visingsborg?. 49/2005, 75–87
Magnusson Staaf, Björn. Illusion och verklighet – landskapet som rekonstruktion. 48/2004, 5–10
Klintborg Ahlklo, Åsa. Trädgården som lantbrukets förebild i 1800-talets Skåne. 48/2004, 11–25
Olwig, Kenneth R. The Future of the Past: Cultural Heritage as Theater and the Heritage of a University Campus’ Park – Illusion or Reality?. 48/2004, 26–33
Howard, Peter. Illusion and Reality – Reconstructing Cultural Landscape. 48/2004, 34–38
Bucht, Eivor. Reflexioner kring bevarande av människans landskap. 48/2004, 39–51
Gustavsson, Roland & Peterson, Anna. Autenticitet i förvaltning och bevarande. 48/2004, 52–58
Sandell, Klas. Naturlängtan, rekreation och landskap – att arrangera mötet med det okontrollerade. 48/2004, 59–70
Lange, Ulrich & Tollin, Clas. Inledning. 47/2004, 5–6
Myrdal, Janken. Agrarhistoriens etablering som universitetsdisciplin. 47/2004, 7–18
Tollin, Clas. Historien i landskapet – om metoder att beskriva agrarlandskapet och dess komponenter. 47/2004, 19–29
Flygare, Iréne A. Öppna landskap – Det agrara landskapet i efterkrigstidens riksdagsdebatt. 47/2004, 30–48
Lange, Ulrich. Byar som Budești och Ieud – bebyggelsehistoria i ett europeiskt perspektiv. 47/2004, 49–72
Cserhalmi, Niklas & Israelsson, Carin. Sommarfet och vintersvulten? – Betet kan inte liknas vid ett problemfritt smörgåsbord i 1800-talets allmogesamhälle. 47/2004, 73–84
Kardell, Örjan. Hägnadssystemens fysiska placering i landskapet och deras förändring över tiden. 47/2004, 85–92
Liljewall, Britt. Lantliga framtidsdiskussioner vid 1800-talets mitt. 47/2004, 93–108
Kempff Östlind, Margareta. Inledning. 46/2003, 5–6
Karlsson, Henrik. En sal mot aftonen belägen. Wilhelm Peterson-Bergers hus och landskap. 46/2003, 7–20
Dyrssen, Catharina. Arkitektur som musikalisk scenografi. Från klassiska konsertsalar till event-kulturens manifestationer.. 46/2003, 21–34
Kempff Östlind, Margareta. Kyrkorummet som social arena. 46/2003, 35–46
Eriksson, Emelie & Franzén, Kristina. Stadens kyrkliga silhuett. 46/2003, 47–64
Lindblad, Jakob. Skärgårdskyrkor, stadskyrkor och kapell från Skutskär till Kvarsebo. 46/2003, 65–80
Holmlund, Sofia. Jorden vi ärvde. Ägostruktur och arvsstrategier i Estuna 1800-1930. 46/2003, 81–96
Nordin, Erik. Kring hälsingegårdarna. 45/2003, 5–12
Olsson, Daniel & Thelin, Bertil. Hälsinglands bostadshus under 1600- och 1700-talen. 45/2003, 13–26
Nordin, Erik. Fähuslif – om sammanbyggda bondgårdar i Hälsingland. 45/2003, 27–36
Gustafson, Gunvor. Störs – från långhus till länga och skjul. En byggnadskategori i utveckling. 45/2003, 37–52
Gustafson, Gunvor & Lundell, Jan. Bottnar, lider och krakhus. Något om hälsingegårdarnas uthus, byggnader, byggningar och andra ekonomiutrymmen. 45/2003, 53–70
Lundell, Jan. Hälsingegårdarna och linet. Till frågan om linnenäringens betydelse för stora hälsingehus. 45/2003, 71–82
Johansson, Ella. Det sista träslottet. Rivalitet, jämlikhet och byggalenskap. 45/2003, 83–94
Ney, Agneta. Kalvskinn och skog? Om förutsättningar för handskriftsproduktion i det medeltida Island respektive storgårdsbyggen i det tidigmoderna Hälsingland. 45/2003, 95–102
Fiebranz, Rosemarie. Hälsinglands kultur – hälsingegårdarnas kultur? Myter och motbilder. 45/2003, 103–116
Wennersten, Elisabeth. Kartan och verkligheten. Vänsjö by granskad på karta och i kyrkböcker. 45/2003, 117–130
Larsson, Jesper. Vad är en fäbod? Ett försök att definiera ett begrepp. 45/2003, 131–142
Wetterberg, Olav. Renhållning. 44/2002, 5–6
Drangert, Jan-Olof & Hallström, Jonas. Den urbana renhållningen i Stockholm och Norrköping: – från svin till avfallskvarn?. 44/2002, 7–24
Mårald, Erland. Vårt bästa guld: Agrara perspektiv på urban teknik från 1800-talets mitt till dagens kretsloppssamhälle. 44/2002, 25–38
Nygård, Henry. Avfallet i det urbana rummet – om kodifieringen av renhållningstraditioner och stadsrummets sanitära förutsättningar. 44/2002, 39–50
Lennartsson, Rebecka. Den mänskliga latrinen. Om Stockholms modernisering och prostitutionens reglementering. 44/2002, 51–58
Bjur, Hans. Vattenbyggnadskonst och stadsutveckling. Göteborg kring industrialismens genombrott. 44/2002, 59–74
Lindegaard, Hanne. Spild eller ressource? Diskussionen af latrinens rolle ved etableringen af Københavns underjordiske kloakbygningsværk, 1840–1900. 44/2002, 75–86
Asola, Ismo. Det finländska vattentornet och 1900-talets förändrade värderingar. 44/2002, 87–96
Magnusson, Gert. Inledning. 43/2002, 5–6
Magnusson, Gert. Bergslagens bebyggelse under 1000 år. 43/2002, 7–30
Pettersson Jensen, Ing-Marie. Medeltiden – en expansiv period i Norbergs bergslag. 43/2002, 31–50
Berg, Lena. Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet. 43/2002, 51–62
Skyllberg, Eva. Näveberg – en sörmländsk bergslag. 43/2002, 63–72
Nisser, Marie. Bergslagens städer och samhällen. Industriarv och omvandling. 43/2002, 73–84
Sennerfeldt, Per. Engelsbergs bruk. 43/2002, 85–94
Isacson, Maths. Bergslagens industriella kulturarv. 43/2002, 95–108
Celsing, Dag. Framtidshyttan – dolda strukturer och lokala processer. 43/2002, 109–120
Klackenberg, Henrik. Medeltidsstadens arkeologi. 42/2001, 5–6
Andersson, Hans. Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning. 42/2001, 7–16
Tagesson, Göran. Kykran och den urbana staden – exemplet Linköping. 42/2001, 17–32
Anund, Johan. Den tvådelade staden? Bilder av Aros och Uppsala. 42/2001, 33–58
Beronius Jörpeland, Lena. Den grå vardagen – städning och renhållning i den medeltida staden. 42/2001, 59–74
Grundberg, Leif. ”Där som inga lagliga köpstäder äro…” Medeltida urbaniseringstendenser i ett norrländskt perspektiv. 42/2001, 75–103
Nordin, Urban. Sjöfart och bebyggelse. 41/2001, 5–6
Hasuum, Sibylla. Kust- och skärgårdskultur längs Östersjökusten i förvandling. 41/2001, 7–22
Olsson, Carl-Gunnar. Kustångbåtstrafiken. 41/2001, 23–28
Rydbom, Lars & Olsson, Allan. Kiddön – ett skepparhemman på västkusten. 41/2001, 29–34
Holmström, Erik. Fyrar och farledsmiljöer i Vänern. 41/2001, 35–42
Bergman, Maria. Hamnen, hamnstaden och den inrikes sjöfarten under 1900-talet. 41/2001, 43–52
Granath, Lars. ”Stranden som försvann?”. 41/2001, 53–60
Sannebro, Magnus. Livsmedelsförsörjning, lokal produktion och kommunikationer i Stockholms skärgård. 41/2001, 61–72
Ohlén, Björn & Fredriksen, Christine. Stenungsund – Kustkommun med petrokemisk storindustri. 41/2001, 73–80
Tonell, Lennart. Från styckegodshamn till exklusiva bostads- och arbetsområden. 41/2001, 81–90
Lindroth, Jan & Pihl Atmer, Ann Katrin. Inledning. 40/2000, 5–10
Pihl Atmer, Ann Katrin. Så vissna rosorna på Sveas kinder. Kallbad och simning i idé och praktik 1750–1900. 40/2000, 11–34
Meinander, Henrik. Kroppens tempel och exercisfält. Idrottens rum i nordisk läroverksarkitektur 1850–1950. 40/2000, 35–50
Lindroth, Jan. Rektangeln i ovalen. Några anteckningar om den klassiska idrottsplatsens etablering i Sverige 1890–1930. 40/2000, 51–70
Billing, Peter. Hundra år på Malmö Idrottsplats. 40/2000, 71–86
Ekberg, Micael. Stockholms olympiastadion. 40/2000, 87–102
af Klintberg, Bengt. Tennispaviljongen i Stockholm. 40/2000, 103–110
Montelius, Jan-Olof. Vägar och vägmiljöer – en inledning. 39/2000, 5–14
Montelius, Jan-Olof. Svensk vägadministration. En historisk översikt. 39/2000, 15–22
Brink, Stefan. Forntida vägar. 39/2000, 23–64
Stenqvist Millde, Ylva. Vägar inom räckhåll – olika nivåer av kommunikation med exempel från Dalarna och Hälsingland. 39/2000, 65–82
Nordin, Stefan. ”…och som façonen ej befanns nog ansenlig och prydlig …” Den konstnärliga utformningen av milstolpar under 1600- 1700-talen i några län. 39/2000, 83–96
Spade, Bengt. Industrisamhällets broar. 39/2000, 97–110
Jacobzon, Lars. Vägar värda att vårda. Inventering och klassificering av kulturhistoriskt värdefulla vägar med exempel från Skaraborg. 39/2000, 111–122
Thorstensen, Cathrine. På gjengrodde veger i Norge. Norsk nasjonal verneplan for vegminner og veghistoriske miljøer. 39/2000, 123–136
Nilsson, Kjell. Vägen i landskapet. Samfundet för hembygdsvård och den svenska vägvårdens historia. 39/2000, 137–146
Sjöberg, Maria. Inledning. Varför natur som kultur?. 38/1999, 5–10
Hedlund, Tom. Bild och projektion, spegel och symbol. En skissering av landskapets roll i svensk litteratur. 38/1999, 11–30
Löfgren, Orvar. Rum och rörelse. Landskapsupplevelsens förvandling. 38/1999, 31–42
Svensson, Birgitta. Bruk och obruk i naturen. Den skånska slätten som vildmarkens antipod. 38/1999, 43–60
Saltzman, Katarina. Att bevara den föränderliga. Om nomineringen av södra Ölands odlingslandskap till UNESCO:s världsarvslista. 38/1999, 61–78
Kåring Wagman, Anna. Stadens natur. Om naturen i bilden av Stockholm. 38/1999, 79–90
Åkerman, Sune. ”Hvordan alike etniske grupper tilegner seg landskapet”. Landskapet och Nordkalottens samer. 38/1999, 91–106
Jacobsson, Benny. Skolans konstruktion av landskap. 38/1999, 107–124
Ahrland, Åsa & Roeck Hansen, Birgitta. Inledning. 37/1999, 5–6
Ahrland, Åsa & Magnusson, Gert. Forntiden i parker. 37/1999, 7–32
Eliasson, Per & G. Nilsson, Sven. Rättat efter Skogarnes aftagande – en miljöhistorisk undersökning av den svenska eken under 1700- och 1800-talen. 37/1999, 33–64
Seiler, Anton. Om rum, människor och aristokratiska miljöer. Järnålders bebyggelse och samhälle belysta utifrån nya resultat från Tuna i Vendel. 37/1999, 65–78
Wennersten, Elisabeth. Bebyggelse, arvsprinciper och giftermålsstrategier i det äldre bondesamhället. Forskningsresultat från Dalarna och Hälsingland. 37/1999, 79–96
Johansson, Hans. Östmark tur och retur. 37/1999, 97–108
Ekström-Eriksson, Emelie. Stockholms city – en mötesplats?. 37/1999, 109–122
Franzén, Anders. Laga skifteshandlingarna som källa för byggnadsforskning. 37/1999, 123–128
Morger, Kersti. Industriarvet i fokus – en inledning. 36/1998, 5–8
Adamson, Rolf. Tankar kring svensk industrihistorisk forskning under 1900-talet. 36/1998, 9–20
Isacson, Maths & Nisser, Marie. Industrisamhällets omvandling – en utmaning. 36/1998, 21–42
Fägerborg, Eva. Museerna och industrihistorien. 36/1998, 43–52
Dahlström, Eva. Kontinuitet och omvandling i verkstadsindustrins bebyggelse. En diskussion om den fysiska miljöns källvärde. 36/1998, 53–66
Celsing, Dag. Statliga och lokala intressen i svenskt vägbyggande under första hälften av 1800-talet. 36/1998, 67–76
af Geijerstam, Jan. ”Huru kunna beskrifva de känslor med hvilka jag denna morgon skådade detta land, gamla Indien”. 36/1998, 77–86
Lindberg, Henrik. Industrisamhällen i industrisamhället. Befolkning och industri i Marmaverken. 36/1998, 87–100
Morger, Kersti. IBA – Emscher Park. Ekologisk omdaning av en industriregion. 36/1998, 101–120
Skarp, Sven-Uno. Förord. 35/1998, 5–6
Edling, Nils. Småjordbrukets tid – en inledning. 35/1998, 7–18
Germundsson, Tomas. Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige. 35/1998, 19–34
Toler, John. Det mindre lantbrukets apostel. Per Jönson Röisö som lärare och förnyare. 35/1998, 35–44
Sjöberg, Mats. Kampen för levebrödet. Familj, barn, arbete och skola på den västsvenska landsbygden 1870–1925. 35/1998, 45–56
Liljewall, Britt. Småbrukarnas självskrivna historier. Arbete och försörjning runt sekelskiftet 1900. 35/1998, 57–74
Morell, Mats. Småbruken och deras jordbruksproduktion under 1910-talet och mellankrigstiden. 35/1998, 75–90
Peltonen, Matti. Från osäkerhet till hat. Torparfrågans moraliska ekonomi i sekelskiftets Finland. 35/1998, 91–98
Rovde, Olav. Den norske småbrukaren 1900–1940. 35/1998, 99–112
Solvang, Gunnar. Det danske husmandsbrug – en kulturhistorisk oversigt. 35/1998, 113–126
Djurfeldt, Göran. Deltidsbönder – en säck blandade potatisar. 35/1998, 127–131
Arnstberg, Karl-Olov & Lundén, Thomas. Stockholm – den planerade staden. Intentioner och resultat. 34/1997, 5–14
Lundén, Thomas. Den blygsamma huvudstadens geografi. Stockholm som rikssymbol. 34/1997, 15–26
Bodström, Kerstin. Stockholm – ett mönster av välfärd. 34/1997, 27–48
Sannel, Bertil. Vägval och strategier i Stor-Stockholms bebyggelsehistoria 1900–1975. 34/1997, 49–68
Arnstberg, Karl-Olov. Betongens motkulturer. 34/1997, 69–82
Nordin, Urban. Ljuset från Stockholm. 34/1997, 83–92
Sannel, Bertil & Svallhammar, Stig. Spåren, husen och staden. Järnvägar och bebyggelsestruktur i stockholmsområdet. 34/1997, 93–118
Tonell, Lennart. Stockholms trafikplanering – värderingar och underlag för beslut. 34/1997, 119–136
Weston, Henrik. Sakta vi gå genom stan. Om turism och guideböcker över Stockholm. 34/1997, 137–152
Kyhlberg, Ola. Inledning. 33/1997, 5–8
Nielsen, Poul Otto. De ældste langhuse. Fra toskibede til treskibede huse i Norden. 33/1997, 9–30
Rindel, Per Ole. Ældre jernalders bebyggelsemønstre i Sønderjylland. 33/1997, 31–52
Larsson, Mats. Under tak. Från jägarens hydda till vikingens långhus i Sydsverige. 33/1997, 53–62
Fallgren, Jan-Henrik. Hus och gård på Öland. 33/1997, 63–76
Pettersson, Ann-Marie. Förhistoriska hus på Gotland. 33/1997, 77–86
Karlsson, Marita. Från hydda till hus. Den åländska gårdens förhistoria. 33/1997, 87–94
Olausson, Michael. Hus och tomt i Uppland och Södermanland under yngre bronsålder och äldre järnålder. 33/1997, 95–116
Göthberg, Hans. En översikt av bebyggelseutvecklingen i Mälarområdet under brons- och järnålder. 33/1997, 117–132
Nuñez, Milton & Uino, Pirjo. Dwellings and related structures in prehistoric mainland Finland. 33/1997, 133–152
Kotivuori, Hannu. Försänkta husgrunder från yngre stenålder i nedre Kemiälvdalen, Norra Finland. 33/1997, 153–154
Liedgren, Lars. Förhistoriska byggnadskonstruktioner i Norrland. 33/1997, 155–168
Løken, Trond. Det forhistoriske huset i Rogaland – belyst ved flateavdekkende utgravninger. 33/1997, 169–184
Olsen, Bjørnar. Forhistoriske hus i Nord-Norge. 33/1997, 185–194
Kyhlberg, Ola. Gård och hus. Boningsrum och landskapsrum. 33/1997, 195–202
Vikstrand, Per. Tomt- och husbeteckningar i äldre ortnamn. En forskningsöversikt. 33/1997, 203–218
Magnusson, Gert. Hus och gård i det förurbana samhället. Rapport från ett sektorforskningsprojekt vid Riksantikvarieämbetet. 33/1997, 219–222
Jensen, Ronnie. Agrara bebyggelselämningar och fornminnesinventeringen. Dokumentation – analys – information. 33/1997, 223–230
Lindahl, Göran. Inledning. 31–32/1996, 5–12
Fernlund, Siegrun. Aristokratins landskap – mark, park och trädgård i 1800-talets skånska godsmiljö. 31–32/1996, 13–46
Olausson, Magnus. Eklekticism i svensk trädgårdskonst. Imitation eller association?. 31–32/1996, 47–56
Holmlund, Maria & Manker, Elin. ”Det i flor stående Stockholm” – en studie av två malmgårdsträdgårdar. 31–32/1996, 57–74
Lindahl, Göran. Den välordnade vardagen. 31–32/1996, 75–102
Andersson, Karin. Orangeriet i Ulriksdals slottspark. Nya arkeologiska rön i ett historiskt sammanhang. 31–32/1996, 103–122
Hammarskiöld, Britt-Marie. Herrgårdsparker i Kalmar län. Exemplet Värnanäs. 31–32/1996, 123–148
Nolin, Catharina. Svenska trädgårdsföreningen 1832–1911. 31–32/1996, 149–162
Ahrland, Åsa. Utbildning för omhändertagande av historiska trädgårdsanläggningar. Intryck från Institute of Advanced Architectural Studies i York och Institutionen för landskapsplanering Alnarp. 31–32/1996, 163–172
Nyström Kronberg, Elisabeth. Parker och lagskydd. 31–32/1996, 173–180
Roeck Hansen, Birgitta. Inledning. 30/1995, 5–6
Lindblad, Jakob. De svenska klockstaplarna. Forskningsöversikt och probleminventering. 30/1995, 7–20
Antonson, Hans & Jansson, Ulf & Vestbö, Aadel. Svenska byar utan systematiska odlingssystem. 30/1995, 21–44
Irinarchos, Sofia. Jord byter ägare. Jordöverföringar och social differentiering i Stora Tuna ca 1740–1820. 30/1995, 45–64
Persson, Christer. Sockenkartverket som källa. En studie av innehållet i några sockenkartor. 30/1995, 65–80
Adolfsson, Maria. Att känna fäderneslandet. Om traditionen att beskriva landet under 1700- och 1800-talen. 30/1995, 81–88
Thunwall, Christina. Tre torg i Gävle. 30/1995, 89–102
Lange, Ulrich & Myrdal, Janken. Inledning. 29/1995, 5–8
Augustsson, Jan-Erik. Ekonomibyggnader på landsbygden under medeltiden. 29/1995, 9–24
Andersson, Göran & Sjömar, Peter. Trösklogen i Eggen – ett medeltida källmaterial. 29/1995, 25–46
Raihle, Jan. Fähuset före landsbygdsmejerierna. En etnologisk studie av byggnadsskickets förändring och kvinnans arbetsplats i Jämtland och Härjedalen ca 1750–1880. 29/1995, 47–64
Svala, Catharina. Typritningar och teknikutveckling formade lantbrukets ekonomibyggnader under två sekel. 29/1995, 65–74
Lange, Ulrich. Den svenska lantbyggnadskonstens fader. Charles Emile Löfvenskiöld. 29/1995, 75–82
Palmqvist, Lena. Det väldokumenterade 1800-talet. Ladugårdar i Nordiska museets undersökningar. 29/1995, 83–100
Sigfridsson, Torsten. Mjölkbordets historia. Ett arbete om den nära femtioåriga mjölkbordsperioden. 29/1995, 101–108
Thullberg, Per. Inledning. 28/1994, 5–6
Thullberg, Per. 1950-talet, den ”svenska modellens” höjdpunkt. 28/1994, 7–18
Ekecrantz, Jan. Från social utopi till byggprojekt. Journalistiken i omvandlingen av folkhemmet. 28/1994, 19–38
Åberg, Martin & Olsson, Tom. Folkhemmets Uddevalla och det svenska samförståndet. 28/1994, 39–58
Bjerregaard, Ken & Östberg, Kjell. Bland välfärdsingenjörer och -byråkrater i 50-talets Gustavsberg. 28/1994, 59–70
Lövgren, Britta. Hemmen och samhällsplaneringen. Kvinnans plats i 1950-talets hem och samhälle. 28/1994, 71–84
Larsson, Hans Albin. Motvillig konsensus. Landsbygden mellan tillväxt och utglesning. 28/1994, 85–106
Strömberg, Thord. Folkhemmets familjefader. 28/1994, 107–122
Folkesdotter, Gärd. Södersaneringen i Gävle – som lokalt initiativ och nationellt föredöme. 28/1994, 123–148
Sundborg, Peter. Varuhusen på 1950- och 60-talen. 28/1994, 149–158
Brink, Stefan. Inledning. 27/1994, 5–6
Liedgren, Lars. Studier i Hälsinglands förhistoria förr och nu. En forskningshistorik jämte några förslag till framtida insatser. 27/1994, 7–32
Åhlén, Marit. Runinskrifter i Hälsingland. 27/1994, 33–50
Brink, Stefan. Hälsinglands äldre bebyggelsenamn. 27/1994, 51–60
Magnusson, Gert. Järnet i Hälsingland. 27/1994, 61–72
Mogren, Mats. Maktens landskap i det medeltida Hälsingland. 27/1994, 74–104
Bonnier, Ann Catherine. Medeltidskyrkornas vittnesbörd. 27/1994, 105–132
Hovanta, Elise. Dendrokronologisk bestämning av byggnader i Hälsingland. 27/1994, 133–142
Sporrong, Ulf. Hälsinglands äldre lantmäterikartor. Forskningspotential och frågeställningar. 27/1994, 143–152
Brink, Stefan. Hälsinglands äldre bebyggelsehistoria. Ett försök till en syntes. 27/1994, 153–172
Sporrong, Ulf. Introduction. 26/1993, 5–7
Helmfrid, Staffan. Rural Landscapes in Europe. 26/1993, 8–23
Johansson, Carl Erik & Norderhaug, Ann. Inventory, protection and management of traditional Agricultural landscapes in the Nordic countries. 26/1993, 24–33
Johansson, Bengt O H. Mindscapes, Cultural Heritage and Rural Landscapes. 26/1993, 34–42
Jones, Michael. Economy versus Ecology – Challenges for Agriculture in Norway in the light of some West European Experiences. 26/1993, 43–64
Widgren, Mats. Landscapes as Museums – Landscapes as Archives. 26/1993, 65–70
Sporrong, Ulf. Agrarian landscapes in Sweden that are of particular scientific interest. 26/1993, 71–90
Rønningen, Katrina. Sweden’s agricultural policy reform and landscape management programme – preserve the best, forget about the rest?. 26/1993, 91–111
Rackham, Oliver. An English Traveller in South Sweden. 26/1993, 112–121
Mead, William R.. The Changing Rural Landscape of Sweden. A comment by an outsider. 26/1993, 122–128
Dahlbäck, Göran. Inledning. 25/1993, 5–6
Lange, Ulrich. Dammskog och skallskog. Bebyggelsehistoria i två av Dalarnas blandbyar. 25/1993, 7–24
Sjöberg, Maria. Ett sista saldo. 1700-talets bergsmansekonomi speglad i två bouppteckningar från Saxe by i Dalarna. 25/1993, 25–36
Kindblom, Inga. Äppleodling, speciellt i Villands härad. 25/1993, 37–48
Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse. Bolagssamhällen i Norden – från brukstid till nutid. 25/1993, 49–80
Jonsson, Leif & Berg, Kristian. Inledning. 24/1992, 5–8
Berg, Krister. Bostadspolitik på landet. 24/1992, 9–20
Thunwall, Kristina. Platsens betydelse. Bostad och bostadsort på svensk landsbygd. 24/1992, 21–44
Berg, Kristian. Landsbygdens välfärd. Bostadsbyggande mellan 1930–1960 – några exempel. 24/1992, 45–76
Jönsson, Lars-Eric. Småhusets byggnadsteknik 1930–1975. En aspekt på den sociala bostadspolitikens framväxt. 24/1992, 77–92
Eivergård, Mikael & Hansen, Kjell. Det nya hemmet. Ideal och verklighet i Norrlands inland. 24/1992, 93–106
Torp, Eivind. Från kåtor till egnahem – samerna och den statliga bostadspolitiken.. 24/1992, 107–125
Nyberg, Eva. Från koja till skogsarbetarby – ett skogsbolags boställen i Svaningen.. 24/1992, 127–142
Lange, Ulrich. Arrendegårdarna på Strömsbergs bruk. Byggmästaren Anders Arvid Ståbi och den stora förändringen av Nordupplands jordbruksbebyggelse. 24/1992, 143–160
Jönsson, Lars-Eric. Glesbygdens skolhus. 24/1992, 161–182
Dahlbäck, Göran. Inledning. 23/1992, 5–6
Mascher, Catharina. Västsvergiges skogsbygder – ett område med storskalig förhistorisk odling. 23/1992, 7–26
Björkman, Leif. Vad kan en jordmånsprofil säga om vegetation och markutnyttjande? Exemplet Rösered i Västergötland. 23/1992, 27–38
WIlson, Lars. Runstenar, tingsplatser och kyrkobyggande. 23/1992, 39–54
Augustsson, Jan-Erik. Medeltida husbyggande i Sverige. 23/1992, 55–85
Janzon, Kaj. Aristokraten och hans bönder. Karl Karlsson Gyllenhielms kolonisationsprojekt i 1620-talets Ingermanland. 23/1992, 87–105
Holmblad, Inger-Britt. Ett mindre gudligt trähus. Från bönehus till frikyrka i södra Norrland. 23/1992, 107–130
Järnfeldt-Carlsson, Marta & Åman, Anders. Inledning. 22/1991, 5–8
Åman, Anders. Kyrkobyggandet i det långa perspektivet. 22/1991, 9–18
Vikström, Eva. Sockenkyrkor och tätortsbildning i Övre Norrland. 22/1991, 19–32
Nodermann, Maj. Kyrkor, byggmästare och timmermän i Jämtland och Härjedalen under 1700-talets senare hälft. 22/1991, 33–68
Elmén Berg, Anna-Maria. Ödekyrkornas renässans. 22/1991, 69–84
Telhammer, Ingrid. Fiskarkapell efter södra och mellersta Norrlandskusten. 22/1991, 85–102
Lundholm, Kjell. Fiskarkapell vid Norrbottenskusten. 22/1991, 103–114
Flodin, Barbro. Överintendentsämbetet och församlingarna i Övre Norrland 1760–1860. 22/1991, 115–126
Sixtensson, Rolf & Lidström, Bengt. Hur byggdes 1800-talets träkyrka? Två storbyggen i Västerbotten. 22/1991, 127–136
Ahnlund, Mats. Kyrkobyggmästaren Johan Nordell. 22/1991, 137–146
Järnfeldt-Carlsson, Marta. Träkyrkobyggandet i Övre Norrland. Från 1870-tal till 1920-tal. 22/1991, 147–180
Eriksson, Karin. Begravningsplatser i Västerbotten. En inventering. 22/1991, 181–188
Åman, Anders. Övre Norrlands kyrkor – deras konsthistoria och geografi. 22/1991, 189–208
Elmén-Berg, Anna & Järnfeldt-Carlsson, Marta & Åman, Anders. FRÅN ADAK TILL ÖVERTORNEÅ. Alfabetiskt inventarium över Övre Norrlands kyrkor med kommenterade historiska kartor. 22/1991, 209–253
Lindquist, Sven-Olof. Landsbygd i förvandling. 21/1991, 9–12
Jonsson, Stig. Tvåhundra år på Gotland – en krönika. 21/1991, 13–60
Bohman, Lennart. Gotlands Läns Hushållningssällskaps tillkomst i idéhistorisk belysning. 21/1991, 61–74
Åkerman, Sune & Siltberg, Tryggve. Dynamik och konstans i den gotländska befolkningsutvecklingen på 1800-talet – Resurser och människor i en brytningstid. 21/1991, 75–112
Öhrman, Roger. ”Bonden här gör vad han vill” – om gotländskt jordbruk under 1800-talet. 21/1991, 113–138
Kardell, Lars. Var 1800-talet ett kritiskt århundrade för Gotlands skogar?. 21/1991, 139–178
Lindquist, Sven-Olof. Att skifta eller inte skifta – det var frågan. Om jorddelning på Gotland under 1700- och 1800-talen. 21/1991, 179–208
Jonsson, Marita. Från trä till sten. Omvandlingen av bebyggelsen på den gotländska landsbygden på 1700- och 1800-talen. 21/1991, 209–230
Gislestam, Torsten. Från gårdsklunga till långby – en studie kring den bebyggelsehistoriska utvecklingen i Norrbyn, Vamlingbo socken. 21/1991, 231–246
Siltberg, Tryggve. Gotlands Läns Hushållningssällskaps Arkiv. 21/1991, 247–274
Nordlander, Bertil. Lantbruksundervisningen på Gotland 1847–1967. 21/1991, 275–280
Sjöström, Ingrid. Uppsatser och studier. 20/1990, 5–6
Lovén, Christian. Romanska storkyrkor i Sverige. 20/1990, 7–26
Raihle, Jan. Datering av profana timmerhus från medeltiden i Jämtland och Härjedalen. 20/1990, 27–38
Brink, Stefan. Den senmedeltida agrarkrisen i Hälsingland. 20/1990, 39–46
Janzon, Kaj. Bondenöd i krigets skugga? Knektutskrivningar och agrarekonomi i Sjuhundra härad i Uppland 1627—1631. 20/1990, 47–70
Bedoire, Fredric. Den judiska emancipationen och industrialismens metropoler. Judiskt byggande i 1800-talets Wien, Göteborg och Stockholm. 20/1990, 71–118
Book, Tommy. Småstadsmässiga relikter i storstadsområden – med tonvikt på stadsdelen Óbuda i Budapest. 20/1990, 119–128
Granström, Majlis. Erik Larsson, byggmästare i Dorotea. 20/1990, 129–142
Ahnlund, Mats. Kasernbyggnadsnämnden och dess arkitekter. 20/1990, 143–156
Folkesdotter, Gärd. Fred Forbat och den funktionalistiska stadsbyggnadsdoktrinen. 20/1990, 157–172
Almered Olsson, Gunilla. Naturvetenskap och bebyggelsehistoria. 19/1990, 7–8
Gaillard, Marie-José. Paleohydrologi och bosättningshistoria – forntida vattenståndsförändringar och deras betydelse för kulturlandskapet. 19/1990, 9–22
Lemdahl, Geoffrey. Insektanalys och arkeologiska tillämpningar. 19/1990, 23–31
Engelmark, Roger & Viklund, Karin. Makrofossilanalys av växtrester – kunskap om odlandets karaktär och historia.. 19/1990, 33–41
Seip Bartholin, Thomas. Dendrokronologi – og metodens anvendelsemuligheder indenfor bebyggelsehistorisk forskning.. 19/1990, 43–61
Arrhenius, Birgit. Fosfat och spårämnesanalyser som hjälpmedel vid bebyggelseanalys. 19/1990, 63–77
Cramer, Wolfgang & Christophersen, Axel & Jones, Michael. Naturtopografi og strandforskyving i Trondheim i sen forhistorisk tid. 19/1990, 79–108
Emanuelsson, Urban & Bergendorff, Claes. Löväng, stubbskottäng, skottskog och surskog. 19/1990, 109–115
Odgaard, Bent. Vestdanske lyngheders oprindelse og fortidige udnyttelse. 19/1990, 117–129
Lindahl, Göran. Norden kring 1800. 17–18/1989, 5–14
Frandsen, Karl-Erik. Landboreformerne i Tårnby. Ændringer i bebyggelse og socialstruktur i en landsby tæt ved København ca 1780–1830. 17–18/1989, 15–30
Skougaard, Mette. Reform og tradition. Byggeskik på landet i Danmark i tiden omkring de store landboreformer. 17–18/1989, 31–42
Möller, Jens. Godsorganisation i förändring: statsystemets uppkomst i Skåne. 17–18/1989, 43–58
Gardberg, Carl Jacob. Finland mellan väst och öst. 17–18/1989, 59–70
Lindahl, Göran. Kring 1800: politik och arkitektur. 17–18/1989, 71–90
Alm, Göran. I tidens smak. Om kungliga miljöer i Danmark, Norge och Sverige under empiren. 17–18/1989, 91–102
Edling, Barbro. Överintendentsämbetets organisation och arbetsuppgifter. 17–18/1989, 103–118
Sandström, Birgitta. Landsorten kontra centralstyret. Urshults och Almundsryds församlingars agerande gentemot Överintendentsämbetet 1794–1917. 17–18/1989, 119–124
Sjöberg, Ursula. VIBYHOLM OCH SÄFSTAHOLM. Moderniseringen av två sörmlandsslott. 17–18/1989, 125–140
Unnerbäck, Axel. Utsikt från Väderstads kyrka. 17–18/1989, 141–160
Mårtelius, Johan. Den parisiska länken. Axel Nyström vid Ecole des Beaux-Arts 1819–21. 17–18/1989, 161–176
Magnusson, Lars & Isacson, Maths. Proto-industrialisering – en förutsättning för den industriella revolutionen?. 16/1988, 5–8
Isacson, Maths. Proto-industrins och fabriksindustrins regionala utbredning i Norden – en översikt. 16/1988, 9–23
Jonsson, Inger. Kvinnor och män i Hälsinglands linhantering under 1800-talet. 16/1988, 25–42
Fridén, Bertil. Början till ”skilsmässan mellan moder jord och hennes flitiga barn”?. 16/1988, 43–56
Boqvist, Agneta. Proto-industrins förutsättningar. Bollebygds proto-industri i jämförande belysning. 16/1988, 57–64
Palm, Lena A:son. Sjuhäradsbygdens bondefabrikörer. 16/1988, 65–76
Hoppe, Göran. Från jordbruk till järnverk? Kopplingar mellan jordbruk, förindustriell massproduktion och formell industri ur ett geografiskt perspektiv med exempel från 1850-talets Motala.. 16/1988, 77–92
Andersson, Roger & Haraldsson, Kjell. Geografiskt focus och proto-industriell locus. 16/1988, 93–109
Isacson, Maths & Magnusson, Lars. Östnor – en dalaby med proto-industriella traditioner. 16/1988, 111–120
Magnusson, Lars. Mot en ny syn på industrialiseringen?. 16/1988, 121–131
Bedoire, Fredric. Textilindustrins miljöer. Inledning. 15/1988, 5–13
Schön, Lennart. Svensk textil- och beklädnadsindustri – fabrikernas genombrott och några perspektiv framåt. 15/1988, 15–24
Larson, Anders. Fabrikssystemet i förläggarbygd. 15/1988, 25–34
Birgersson, Lisbeth & Wrigglesworth, Trad. Den stora bomullsfabriken. 15/1988, 35–49
Hoel, Kari. Tektilindustri ved Akerselva. 15/1988, 50–62
Bedoire, Fredric. Textilarbeterskan och hennes värld. Strömsbro och Carlsvik vid industrialismens genombrott. 15/1988, 63–79
Maula, Marna. Industrierna vid Tammerforsen. 15/1988, 80–88
Brunnström, Lisa. Den rationella textilfabriken. 15/1988, 89–103
Wernevik, Lena. Textilarbeterskor i Norrköping. Kvinnlig arbetskraft vid textilindustrierna i Norrköping under 1930- och 40-talen. 15/1988, 104–112
Persson, Mats. Textilindustrins arbetarbostäder. 15/1988, 113–128
Fogelström, Per Anders. Mellan dikt och verklighet. 15/1988, 129–133
Ramqvist, Per H.. Inledning. 14/1987, 5–8
Baudou, Evert. Samer och germaner i det förhistoriska Norrland. En kritisk översikt över tio års forskning.. 14/1987, 9–23
Zachrisson, Inger. Arkeologi och etnicitet. Samisk kultur i mellersta Sverige ca 1–1500 e Kr. 14/1987, 24–41
Fjellström, Phebe. Den nordsvenska kulturbarriären – en symbol för det mångkulturella Norrland. 14/1987, 42–56
Holm, Gösta. Språkgrupper i forntidens Norrland. 14/1987, 57–60
Mulk, Inga-Maria. Sirkas – ett fjällsamiskt fångstsamhälle i förändring 500–1500 e Kr. 14/1987, 61–74
Andersson, Kerstin. Några synpunkter på bebyggelse och resursutnyttjande i södra Norrlands inland under järnålder och tidig medeltid. 14/1987, 75–82
Liedgren, Lars. Synpunkter på den sedentära bebyggelsens etablering i Norrland. 14/1987, 83–104
Ramqvist, Per H.. Mellannorrland under äldre järnålder. Några aspekter på samhällsstrukturen. 14/1987, 105–126
Magnusson, Gert. Järn, kolonisation och landskapsutnyttjande i Norrlands inland. 14/1987, 127–136
Lundholm, Kjell. Staten blir till – ett nordskandinaviskt exempel. 14/1987, 137–151
Wallander, Anders. Den medeltida fogdeborgen Styresholm. En analys av den bebyggelsehistoriska bakgrunden. 14/1987, 152–165
Åström, Anna-Maria. Forskningsöversikt. 14/1987, 175–179
Sporrong, Ulf. Inledning. 13/1987, 5–6
Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse. Från Dawson till Pullman. Nordamerikanska bolagssamhällen – en översikt. 13/1987, 7–54
Lange, Ulrich. Industriföretag som jordbrukare. Om tillkomsten av landets största lantbruksföretag. 13/1987, 55–64
Palm, Lena A:son & Hammarlund-Larsson, Cecilia. Älvrosprojektet – bebyggelsen som historisk källa. En fältarbetsrapport. 13/1987, 65–72
Myrdal, Janken. 1500-talets ekonomiska geografi. Boskapsskötsel, åkerbruk och förmögenhet. 13/1987, 73–100
Stridsberg, Einar. Om gränsläggning mellan byar och gårdar under 1700-talet. Fallstudie från norra Uppland. 13/1987, 101–128
Tollin, Clas. Nydala kloster och den tidigmedeltida nyodlingen. 13/1987, 129–140
Winroth, Anders. Den värdsliga grundvalen för Gudsberga kloster. Ett senmedeltida klosters ekonomiska förhållanden. 13/1987, 141–156
Sporrong, Ulf. Om storskiftet och det föregående äldre tegskiftet i Öster- och Västerdalarna. Presentationer av ett forskningsprogram, några resultat samt vissa hypoteser. 13/1987, 157–176
Brink, Stefan. Debatt. 13/1987, 195–199
Forsström, Margit. Järnväg, bygd och bebyggelse – en introduktion. 12/1986, 5–7
Améen, Lennart. Järnvägen i svenskt landskap. 12/1986, 8–29
Störtebecker, Dag. Carl Edvard Norström, Sveriges förste järnvägsbyggare. 12/1986, 30–40
Svallhammar, Stig. När järnvägen kom till byn … Kampen om ett nytt transportmedel i 1800-talets glesbygd. 12/1986, 41–56
Book, Tommy. Järnvägen i den nordiska stadsplanen – Anpassning eller konflikt?. 12/1986, 57–73
Palm, Lena A:son. Stationssamhället – brott eller kontinuitet?. 12/1986, 74–88
Linn, Björn. Svensk järnvägsarkitektur. 12/1986, 89–107
Linde, Gunilla. Från Malmö till Boden på 40 år. A W Edelsvärds stationshus 1855–95. 12/1986, 108–130
Lindahl, Göran. Stambanor och motorvägar. 12/1986, 131–138
Hölcke, Olov. Järnvägstrafikens anpassning till bilsamhället. 12/1986, 139–146
Nordin, Erik. Järnvägarnas kulturminnesvård. Erfarenheter från Gävleborgs län. 12/1986, 149–156
Tägil, Tomas. Järnvägsmiljöer i Skåne. 12/1986, 157–173
Forsström, Margit. Byggnadsminnen och byggnadsminnesmärken bland järnvägsbyggnader. 12/1986, 174–176
Selinge, Klas-Göran. Fornlämningar och bebyggelsehistoria – inledning. 11/1986, 3–7
Löthman, Lars. Höglandets flintplatser. Stenåldersinventering kring Nissan och Lagans övre lopp. 11/1986, 8–16
Jensen, Ronnie. Skärvstenshögar och bosättningsmönster i Mälardalen under bronsåldern. 11/1986, 17–34
Larsson, Thomas B. Bosättning och ekonomi i östra Östergötland under yngre bronsålder. 11/1986, 35–48
Magnusson, Gert. Forntida kustbosättningar i Misterhults socken, Småland. 11/1986, 49–60
Bertilsson, Ulf. Hällristningar, gravar och bebyggelse i Bohuslän – en analys av rumsliga samband. 11/1986, 61–78
Selinge, Klas-Göran. Reviderad karta – reviderad forntid?. 11/1986, 79–105
Winberg, Björn. Stensträngar och gravar som källmaterial vid studiet av järnålderns bebyggelse. 11/1986, 106–120
Flink, Gerhard. Ölands stensträngsområden och den justinianska pesten. 11/1986, 121–135
Klang, Lennart. Kolonisation och bebyggelseutveckling i nordöstra Smålands inland. 11/1986, 136–163
Widgren, Mats. Fossilt odlingslandskap i fornlämningsregistret. Några användarsynpunkter. 11/1986, 164–174
Norman, Peter. Bebyggelseutveckling i ett skärgårdslandskap. 11/1986, 175–186
Strid, Jan Paul. Ortnamnen på -rum och kontinuiteten i kulturlandskapet. 11/1986, 187–201
Gustavson, Helmer. Runinskrifter, ortnamn och bebyggelse – gotländska och andra exempel. 11/1986, 202–211
Engelbrektsson, Nanne. Inledning. 10/1985, 3–5
Widgren, Mats. Västsveriges kulturlandskap från geografisk synpunkt. 10/1985, 7–18
Tollin, Clas. Västsvensk odlingshistoria under 300 år: Östorps by på Laholmsslätten. 10/1985, 19–27
Pettersson, Ronny. Tvångets roll i skiftesreformer: Exemplet Halland 1827–76. 10/1985, 28–37
Andersson, Hans. Västkustens medeltida städer – eller vem har nytta av städer. 10/1985, 38–44
Kartaschew, Kenneth. 1600- och 1700-talsfästningar på Västkusten. 10/1985, 45–56
Jern, Henrik. Hamnstaden Varberg. Från medeltida fästningsstad till expansiv handelsstad under 1800-talet. 10/1985, 57–75
Danielsson, Rolf. Kustbosättning i Bohuslän från medeltid till 1800-talets mitt. 10/1985, 76–87
Westerlind, Ann Mari. Bohusläns kustorter. 10/1985, 88–103
Hamran, Ulf. Om byggeskikken på Sørlandet. Materialet, utviklingen og forskningen. 10/1985, 104–113
Carlsson, Kristina & G Johansson, Lars & Weiler, Eva. Bebyggelseforskning och dokumentation i Västsverige. 10/1985, 114–116
Ohlander, Marianne. Centrum för byggnadskultur. 10/1985, 117–119
Bjur, Hans & Göransson, Jonas. Kustsamhällen i väst. 10/1985, 120–122
Engelbrektsson, Nanne & Rosvall, Jan. Kunskapsområdet kulturvård. 10/1985, 123–125
Lindahl, Göran. Inledning. 9/1985, 3–5
Jonsson, Ulf. Godsens förändring under 1800-talet: omvandlingsmönster och effekter på befolkningsutvecklingen. 9/1985, 6–19
Germundsson, Tomas & Lewan, Nils & Möller, Jens. Ystadsprojektet och domänstrukturen. 9/1985, 20–32
Lindahl, Göran. Storgordsens öde. 9/1985, 33–109
Sjöström, Ingrid. Inledning. 8/1984, 3–4
Sjöström, Ingrid. Forskningens villkor – kommentar och översikt. 8/1984, 6–23
Eckered, Mikaela. Bebyggelsehistorisk forskning vid BFR. 8/1984, 24–26
Biörnstad, Margareta. HSFR och bebyggelseforskningen. 8/1984, 27–29
Linn, Björn. Arkitekterna och den historiska kunskapen. 8/1984, 30–41
Folkesdotter, Gärd. Bebyggelsehistorisk forskning vid statens institut för byggnadsforskning. 8/1984, 42–51
Palm, Lena A:son. Byggnadstraditioner i Minnesotas svenskbygder. Kontinutet och förnyelse.. 8/1984, 52–66
Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse. Forskning kring nordamerikanska bolagssamhällen. 8/1984, 67–77
Näslund, Rolf. Om kvantitativ metod i bebyggelseforskning. Lägesrapport från ett forskningsprojekt. 8/1984, 78–97
Råberg, Per G.. En dröm om den bebyggelsehistoriska forskningens framtid. 8/1984, 98–102
Hanner, Charlotte & Rosvall, Jan. Informationsförsörjning och bibliografier för bebyggelseforskare. 8/1984, 102–106
Sjöström, Ingrid. Inledning. 7/1984, 3–5
Sporrong, Ulf. Bebyggelsehistoria genom kartstudier. 7/1984, 6–24
Örback, Alfred. Kartor med råge. 7/1984, 25–36
Widgren, Mats. Historisk markdatabas över Gotland. Lantmäteriakter och datorkartografi. 7/1984, 37–43
Améen, Lennart. Stadsplaner som källa. 7/1984, 44–56
Andersson, Henrik O. Artitekturritningar. 7/1984, 57–66
Malmström, Krister. Från ÖIÄ till ATA. De centrala ritningsarkiven. 7/1984, 67–70
Malmström, Krister. Att tolka byggnadsritningar. 7/1984, 71–84
Rentzhog, Sten. Hus på landet. Ett forskningsprojekt om tio års byggnadsinventeringar och deras bearbetning.. 7/1984, 85–100
Granberg, Jan. Om brandförsäkringar som källa i bebyggelseforskning. 7/1984, 101–111
Bedoire, Fredric. Citybildning och cityarkitektur. 6/1983, 3–11
Martin, Jan H.. Sysselsättningen i Stockholms centrum 1960–80. 6/1983, 12–24
Bedoire, Fredric & Granström, Cecilia. Citybyggande på Stadsholmen i Stockholm 1850–1910. 6/1983, 25–38
Pehrsson, Per-Jan. Malmö city växer fram. 6/1983, 39–48
Lundström, Mats. Det stockholmska varuhuset 1850–1930. 6/1983, 49–67
Mørch Flagstad, Susanne & Laustsen, Susse. Kontor- och administrationsbyggeri i Københavt fra 1890 til 1945. 6/1983, 68–77
Conradson, Birgitta. Det attraktiva kontoret. 6/1983, 78–85
Hyldtoft, Ole. Boligforhold i det centrale København. Arbejdernas boligstandard i perioden 1800–1914. 6/1983, 86–101
Hall, Thomas. City under Lex Norrmalm. 6/1983, 102–122
Gerger, Torvald & Hoppe, Göran. Häftets uppläggning och innehåll. 5/1983, 3–4
Norman, Hans. Svält och epidemier. Krisåren 1773 och 1808–1811 i Örebro, Stora Mellösa och Hällefors. Omfattning, dödsorsaker och demografiska följder. 5/1983, 5–20
Persson, Christer. Befolkning och näringsutrymme. En agrar produktionsmodell som arbetsinstrument för att studera sambandet mellan befolkning och jordbruksutveckling. 5/1983, 21–30
Hoppe, Göran. Skiftesreformerna och agrarutvecklingen. 5/1983, 32–45
Söderberg, Johan. Ekonomisk utveckling och fattigdom på den värmländska landsbygden 1860–1910. 5/1983, 46–53
Adamson, Rolf. Kamerala källor rörande sysselsättning och bosättning. 5/1983, 54–62
Bedoire, Fredric & Hogdahl, Lis. Storbönder. Gårdar och befolkning i Voxnans dalgång. 5/1983, 63–90
Isacson, Maths. Bergslagsbygd i möte med industrialismen – Sociala spänningar och kulturgränser i södra Dalarna under senare delen av 1800-talet. 5/1983, 92–104
Jonsson, Ulf. Bruksdöden i Örebro, Västmanland och Kopparbergs län. 5/1983, 105–122
Gerger, Torvald. Folkskolan i bebyggelse och vardagsliv. 5/1983, 123–132
Gerger, Torvald & Hoppe, Göran. Ett informationssystem för samhällsekologiska studier. 5/1983, 134–142
Andersson, Thorsten & Göransson, Sölve. Forskning om äldre territoriell indelning i Sverige. En introduktion. 4/1982, 3–9
Lönnroth, Erik. Administration och samhälle i 1000-talets Sverige. 4/1982, 10–23
Lundberg, Birger. Äldre indelningssystem i Uppland. 4/1982, 24–41
Smedberg, Gunnar. Stift, kontrakt och socken. 4/1982, 42–51
Andersson, Thorsten. Hund, hundare och härad från språklig synpunkt. 4/1982, 52–66
Ambrosiani, Björn. Hundare, skeppslag och fornlämningar. 4/1982, 67–82
Hyenstrand, Åke. Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen. 4/1982, 83–88
Rahmqvist, Sigurd. Härad och socken – världslig och kyrklig indelning I Uppland. 4/1982, 89–96
Göransson, Sölve. Härad, socken och by på Öland. 4/1982, 97–116
Jonsson, Ingvar. Äldre kameral organisation och territoriell indelning i södra Norrland. 4/1982, 117–135
Fritz, Birgitta. Kronans fögderier och län under medeltiden. 4/1982, 136–148
Forsström, Margit. Medeltidsstäderna under 1970-talet – antikvarisk verksamhet och forskning. 3/1982, 9–20
Redin, Lars. Stadsarkeologi – perfektum i viss mån presens och något futurum. 3/1982, 21–30
Cinthio, Erik. Den sydskandinaviska 1200-talsstaden – ett kontinuitets- och omlandsproblem. 3/1982, 33–40
Blomkvist, Nils. Samhällsekonomi och medeltida stadstillväxt – till frågan om generella förklaringar. 3/1982, 41–54
Andersson, Hans. Städer i öst och väst –regional stadsutveckling under medeltiden. 3/1982, 55–67
Ambrosiani, Björn. Mälarstäderna och landhöjningen. 3/1982, 71–81
Hyenstrand, Åke. Mälarstädernas omland. 3/1982, 82–86
Broberg, Birgitta & Hasselmo, Margareta. Keramik, kammar och skor – variationer i fyndmaterialet i olika regioner. 3/1982, 89–103
Christophersen, Axel. Den urbane varuproduktionens oppkomst og betydning for den tidigmiddelalderske byutviklingen. 3/1982, 104–122
Thun, Egon. Vattenkraften och de äldsta städerna. 3/1982, 123–136
Malmer, Brita. Numismatik och bebyggelsehistoria i Sverige – aspekter på den medeltida myntmassans korologi och kronologi. 3/1982, 137–147
Schia, Erik. Naturvitenskaplige bidrag til studiet av middelalderbyens bomiljø. 3/1982, 151–158
Andersson, Karin. Aspekter på den medeltida kyrkobyggnaden. 3/1982, 159–170
Andersson-Westholm, Gun. Det arkeologiska materialet och Visbys äldsta historia. 3/1982, 173–184
Falck, Waldemar. Bebyggelse i Visby under medeltiden – kring ett rekonstruktionsarbete. 3/1982, 185–197
Romberg, Thomas. Malmös medeltida bebyggelse –några resultat av statsarkeologiska undersökningar. 3/1982, 199–204
Billberg, Ingemar. En medeltida tegelugn i Malmö. 3/1982, 205–213
Sporrong, Ulf. Medeltidens agrara bebyggelse och landskap – reflexioner kring en aktiv forskningsgren. 2/1981, 3–10
Petré, Bo. Relationen mellan grav, gård och omland – exponering och kommunikation som funktion i förhistoriska gravar med exempel från Lovö. 2/1981, 11–25
Porsmose, Erland. Den agrare bebyggelseudvikling i middelalderens Danmark. 2/1981, 26–36
Carlsson, Dan. Från stengrund till bulhus – gotländska husformer under yngre järnålder – tidig medeltid. Ett rekonstruktionsförslag utifrån Fjäle i Ala. 2/1981, 37–47
Göranson, Ulla. Samhällsförändring omkring 1000 e Kr. 2/1981, 48–52
Klang, Lennart. Fornminnesinventeringar och agrarhistoria. 2/1981, 53–61
Österberg, Eva. Ödegårdar i medeltidens norden – rapport från ett forskningsprojekt. 2/1981, 62–67
Dahlbäck, Göran. Jord som kapitalplacering. 2/1981, 68–73
Bonnier, Ann Catherine. Uppland under medeltiden – kulturlandskapets utveckling och det konsthistoriska materialet. 2/1981, 74–88
Sporrong, Ulf. Aktuell data om forskningen kring medeltidens agrarhistoria. 2/1981, 89–90
Sporrong, Ulf. Inledning. 2/1981, 2–
Lindahl, Göran. Byggnadshistoria och bebyggelsehistoria. 1/1981, 7–12
Råberg, Per G.. Lokalsamhällets villkor. 1/1981, 13–23
Brunnström, Lasse. Järnväg och gruvindustri skapar nya urbana förutsättningar i sekelskiftets Norrbotten. 1/1981, 24–48
Lundberg, Ove. Folkmängd och social struktur som bakgrund till bebyggelseutvecklingen i Örnsköldsviksområdet 1860–1900. 1/1981, 49–59
Borgegård, Lars-Erik. Bebyggelse- och befolkningsutveckling i ett norrländskt sågverkssamhälle under de senaste 100 åren. 1/1981, 60–76
Jonsson, Ingvar. Geografisk bebyggelseforskning i Norrland. 1/1981, 77–94
Fjellström, Phebe. Etnologiska variabler i det nordsvenska kulturlandskapet. 1/1981, 95–108
Baudou, Evert. Bebyggelsearkeologisk forskning i Norrland. 1/1981, 109–121
Ramqvist, Per H.. Den arkeologiska undersökningen i Gene, norra Ångermanland. 1/1981, 122–141
Nisser, Marie. Industrialiseringsprocessen i Gävleborgs län. 1/1981, 142–145
Eriksson, Karin. Museernas arkiv som källa för bebyggelsehistorisk forskning. 1/1981, 146–148
Baudou, Evert. Luleälvsprojektet startar. 1/1981, 149–150