Hela nummer
Bebyggelsehistorisk tidskrift. Nr 83 (2022)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 82 (2022)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 81 (2021)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 80 (2021)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 79 (2020)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 78 (2020)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 77 (2019)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 76 (2019)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 75 (2018)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 74 (2017)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 73 (2017)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 72 (2016)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 71 (2016)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 70 (2015)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 69 (2015)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 68 (2014)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 67 (2014)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 66 (2013)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 65 (2013)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 64 (2012)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 63 (2012)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 62 (2011)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 61 (2011)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 60 (2010)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 59 (2010)
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 58 (2009) : Bebyggelsehistoria i digitala register
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 57 (2009) : Landskapets resurser
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 56 (2008) : Nya perspektiv på borgar och befästningar
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 55 (2008) : Kartans prakt och praktik
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 54 (2007) : Musikens rum och miljöer
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 53 (2007) : Nybruk
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 52 (2006) : Ceremoniella rum
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 51 (2006) : Leva och bo
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 50 (2005) : Landsbygdens småindustrier
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 49 (2005) : Från slott och koja
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 48 (2004) : Illusion och verklighet. Landskapet som rekonstruktion
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 47 (2004) : Tio år med agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 46 (2003) : Det sociala rummet
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 45 (2003) : Kring Hälsingegårdarna
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 44 (2002) : Renhållning
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 43 (2002) : Bergslagsbebyggelse
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 42 (2001) : Medeltidsstadens arkeologi
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 41 (2001) : Sjöfart och bebyggelse
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 40 (2000) : Idrottens platser
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 39 (2000) : Vägar och vägmiljöer
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 38 (1999) : Natur som kultur
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 37 (1999) : Uppsatser och studier
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 36 (1998) : Industriarvet i fokus
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 35 (1998) : Småjordbrukets tid. Småbruk och egnahem under de senaste hundra åren
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 34 (1997) : Stockholm den planerade staden
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 33 (1997) : Hus och tomt i norden under förhistorisk tid
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 31-32 (1996) : Trädgårdar och parker: Historia, dagsläge
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 30 (1995) : Uppsatser och studier
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 29 (1995) : Jordbrukets byggnader
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 28 (1994) : 1950-talet
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 27 (1994) : Hälsinglands bebyggelse före 1600
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 26 (1993) : The future of rural landscapes
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 25 (1993) : Uppsatser och studier
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 24 (1992) : Landsbygdens bostäder
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 23 (1992) : Uppsatser och studier
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 22 (1991) : Övre Norrlands kyrkor
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 21 (1991) : Landsbygd i förvandling. Gotländsk odling och bebyggelse under 1800-talet
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 20 (1990) : Uppsatser och studier
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 19 (1990) : Naturvetenskap och bebyggelsehistoria
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 17-18 (1989) : Norden kring 1800
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 16 (1988) : Proto-industrialisering. Saluslöjden och Sveriges industrialisering
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 15 (1988) : Textilindustrins miljöer
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 14 (1987) : Samer och germaner i det förhistoriska Norrland
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 13 (1987) : Uppsatser och studier
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 12 (1986) : Järnväg, bygd och bebyggelse
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 11 (1986) : Fornlämningar och bebyggelsehistoria
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 10 (1985) : Västkustens bebyggelse
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 9 (1985) : Storgods under 1800- och 1900-talen
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 8 (1984) : Forskning om byggd miljö
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 7 (1984) : Källmaterialet berättar
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 6 (1983) : Citybildning och cityarkitektur
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 5 (1983) : 1800-talets svenska landsbygd
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 4 (1982) : Äldre territoriell indelning i Sverige
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 3 (1982) : Den medeltida staden
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 2 (1981) : Medeltidens agrara bebyggelseutveckling
Bebyggelsehistorisk tidskrift, Nr. 1 (1981) : Norrlands bebyggelse
Enskilda artiklar
Bebyggelsehistorisk tidskrift i en tid av förändring av Maja Willén, Ann-Catrine Eriksson, Mia Geijer & Jennie Sjöholm
Aristocratic heritage in the service of the people: Country house museums in Sweden in the twentieth century av Göran Ulväng
Bergarter i Göteborgs stadsbebyggelse: Om natursten som fasadmaterial av Erik Sturkell, Ulrich Lange, Thomas Eliasson & Henrik Ranby
Förändring av rummets och arbetets ljus i tre bibliotek: Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbibliotek Ode 2018 av Malin Alenius
Deer-parks in Sweden – a historical geographical overview 1600–1800 av Patrik Olsson
Ännu kan man göra arkivfynd! Om Helgo och Folke Zettervalls återfunna originalritningar av Lia Kebke
Kulturmiljöer – en oersättlig del av vår existens eller en onödig barlast? av Babos, Alexandru Babos, Karlsmo, Emilie & Micro Vikstrand, Anna.
Norrbottens riksintressemiljöer i förändring. Stadsmiljöer Piteå, Svartöstaden, Malmberget-Koskullskulle och Kiruna 1970-2020 av Sjöholm, Jennie & Elmén Berg, Anna.
Juridiken och praktiken – energifrågor och hantering av kulturvärden i planerings- och byggprocesser av Geijer, Mia, Christiernsson, Anna & Malafry, Melina.
Historia och kulturarv i Mälaräng – föreställningar om det förflutna i samtida stadsplanering av Rabnor, Lucas.
Välfärdssamhällets vardagslandskap under press av Nolin, Catharina.
Cultural Heritage and the regeneration of nature – collision or collaboration? av Höjbjerg, Klaus.
Värna kulturarvet i planeringen av Berglund, Kristina.
Kulturmiljö i fokus på Trafikverket – hanteringen av kulturmiljövärden i väg- och järnvägsprojekt av Nina Karlsson, Ylva Stenqvist Millde, Patrik Söderman, Jan Ottander, Ann-Christin Burman och Pia Nilsson
Från Älvsborgs lösen till Tammerfors – med byte i Hallsberg av Mattias Legnér, Linda Qviström & Håkan Berglund Lake
Promoting modernity through cultivation: Early Swedish railway gardens and the art of improving nature av Anna Lindgren & Katarina Saltzman
Auktoriserade kyrkliga kulturvärden: Analys av en utvärdering av kyrkokaraktäriseringar utförd 2007–2010 av Henrik Lindblad
Gatubelysningens elektrifiering och stadsrummets differentiering i Tammerfors av Niklas Rapo
Estimating Sweden’s population in the Early Modern Period: Methods and numbers av Lennart Andersson Palm
Jakobslunds bruk: Att illustrera det osynliga, av Mikael Hammerman, Ida Dicksson & Martin Stintzing
BHT:s 700 artiklar digitaliserade och sökbara i DIVA, av Göran Ulväng
Att bygga för hälsan, av Mia Geijer & Jennie Sjöholm
Transformationer av ett ädelt förflutet– Stockholms herrgårdar som vårdinstitutioner, av Ulrich Lange & Sebastian Ulvsgärd
”efter de beste, de senere Tiiders Indretningers Former”Arkitektforslag til et københavnsk sindssygehospital1792–1805, av Ulla Kjær
Västerås femte lasarett– en studie i 1920-talets svenska sjukhusbyggande, av Bo Lundström
Konsten och kulturvården – en dialog mellan då och nu i nedlagda vårdmiljöer, av Hedvig Mårdh
Arbetsplatsbrist och ensamhet, av Rikard Friberg von Sydow
Willén, Maja & Houltz, Anders. Bebyggelseförändring i utmaningarnas tid. 79/2020, 4–7
Hennius, Andreas. Outland exploitation and the emergence of seasonal settlements. 79/2020, 8–24
Gabrielsson, Catharina. Från Stureplan till Brunkebergstorg : Trettio år av stadsrummets privatisering. 79/2020, 25–45
Kjølsen Jernæs, Nina & Granberg, Maja. A retrospective approach to managing cultural heritage in a changing climate. 79/2020, 46–62
Holm, Olof. Korskyrkan och ”kastalen” i Brunflo : En ovanlig sockenkyrka med ett ovanligt klocktorn. 79/2020, 63–89
Thomsen, Bente. Cistercienserklostre i landskabet – eksempler fra Sverige og Danmark. 79/2020, 90–105
Blom, Karin & Liljegren, Eva. Kulturmiljö i fokus när Trafikverket renoverar stenmurar. 79/2020, 106–109
Berglund, Kristina & von Liewen Wistrand, Lotta & Åkerlund, Agneta. Upprop Kulturarv : Värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. 79/2020, 110–114
Källström, Magnus & Holm, Olof. Från Mont Blanc till Brynäs : Om olika perspektiv på bebyggelsehistoria. 78/2020, 6–7
Hällgren, Anna-Maria. Det kännbara landskapet : Om marken som gemenskap. 78/2020, 8–23
Arfvidsson Womack, Anna & Edman, Victor. Adlig prakt och borgerlig hemtrevnad : Två historiska interiörer i Nordiska museet. 78/2020, 24–48
Ingemark, Anna. Det offentliga samtalet om vår gestaltade miljö : Arkitekturkritikens roll och uttrycksmedel. 78/2020, 49–63
Waern, Rasmus. Tecken, symboler och bilder på skvaltkvarnen i Laxarby socken, Dalsland. 78/2020, 82–85
Larsson, Jesper & Wästfelt, Anders. Markanvändningens mångfald. 77/2019, 5–7
Vestbö-Franzén, Ådel. Farming by fire in north-eastern Småland, Sweden : A historical geographical analysis of agrarian practices in outlying lands. 77/2019, 8–22
Tollin, Clas. Svedjebruket i syd- och mellansverige för den agrara revolutionen, med särskild inriktning på tidigmodern tid. 77/2019, 23–41
Dam, Torben. Græsplaenen gennem 100 år i Danmark –samfundsvaerdi og dyrkningskultur. 77/2019, 42–58
Sundborg, Peter. En gårdsägarförening i industrialismens Sundsvall 1897–1909. 77/2019, 59–73
Wästfelt, Anders. Ungkarlsfenomenet – eller hur tid och tidpunkt spelar skilda roller i olika tider vid förvandling av jordbrukslandskap. 77/2019, 74–84
Lovén, Christian. Referensverket Det medeltida Sverige – en lägesrapport. 77/2019, 85–96
Nolin, Catharina & Krohn Andersson, Fredrik. Välfärdssamhällets vardagslandskap. Everyday environments of the welfare state. 76/2019, 5–7
Hautamäki, Ranja & Donner, Julia. Representations of Nature – the Shift from Forest Town to Compact City in Finland. 76/2019, 44–62
Mack, Jennifer. Renovation Year Zero : Swedish Welfare Landscapes of Anxiety, 1975 to the Present. 76/2019, 63–79
Micro Vikstrand, Anna. De rivningshotade landshövdingehusen i Södra Gårda – en segdragen kamp mellan strukturer och aktörer. 76/2019, 80–97
Storm, Anna. Kärnkraftens kritiska kulturarv. 76/2019, 98–101
Karlsmo, Emilie & Mellander Backman, Cathrine. Till nytta och nöje – grönytor utifrån praktik, ekologi och återbruk. 75/2018, 5–7
Seiler, Joakim. Historic Lawn Management Regimes. The skill of the gardeners at Gunnebo House. 75/2018, 8–25
Ignatieva, Maria & Florgård, Clas & Lundin, Katarina. Lawns in Sweden. History and etymological roots, European parallels and future alternative pathways. 75/2018, 26–47
Ravn, Helle & Dragsbo, Peter. Danske havebyer 1898–1925 – sammenlignet med England og Tyskland. 75/2018, 48–75
Hvinden-Haug, Lars Jacob & Meyer, Regin. Transformasjonen av Halsnøy kloster til verdslig gårds- og residenskompleks i perioden 1537–1800. 75/2018, 76–93
Mårdh, Hedvig. Att skapa utrymme för komplexa kulturarv. 75/2018, 95–100
Sjöström, Ingrid. Att styra staden. Om aktörer, drivkrafter, processer. 75/2018, 101–105
Åkerlund, Agneta. Referat från Kulturmiljöfrämjandets första workshop. 75/2018, 106–108
Holmlund, Sofia & Hansen, Kjell. Tema Trä. 74/2017, 5–7
Wilson, Olle. Bilden av trä : Föreställningar om levande material i en postindustriell tid. 74/2017, 8–26
Gullbrandsson, Robin. Västergötlands medeltida kyrkotaklag. 74/2017, 27–47
Almevik, Gunnar & Melin, Karl-Magnus. Att bygga en kyrka i trä. 74/2017, 48–68
Ratilainen, Tanja & Eskola, Kari & Uotila, Kari & Oinonen, Markku. Building a Brick Church. Holy Cross church at Hattula in Finland. 74/2017, 69–99
Holmberg, Tora. Herrgårdens värde : Förvaltning som livsstil. 74/2017, 100–115
Sandin, Ylva. Vårda och bevara historiska trätakstolar – utmaningar och lösningar. 74/2017, 116–127
Wästfelt, Anders. Förändringars avtryck och betydelse. 73/2017, 5–7
Tollin, Clas. Namnet Stockholm i ny belysning – en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn. 73/2017, 8–28
Dackling, Martin. Familjejordbruk utan familjer? Syskonjordbruk på svensk landsbygd. 73/2017, 29–46
Solbär, Lovisa. Gårdsdriften och arronderingen – den nutida nyodlingens utgångspunkter. 73/2017, 47–63
Qviström, Mattias. De ”levande” generalplanerna: en studie av de informella planernas betydelse, med den stadsnära landsbygden som exempel. 73/2017, 64–75
Willén, Maja. Ornamentets återkomst. Det förra sekelskiftets arkitektoniska utsmyckningar som nutida statussymboler. 73/2017, 76–88
Flyen, Anne-Cathrine. Fukt og funkis. Hvordan bevare funkisarkitekturen med dagens verneprinsipper?. 73/2017, 89–103
Berg, Fredrik. Med klimatförändringar och livscykelanalyser i sikte – en utblick mot Norges byggda kulturarv. 73/2017, 104–115
Westin, Jonathan & Claésson, Dick. The Painter Is Absent: Ivar Arosenius and the Site-Specific Archaeo-Archival Reconstruction of the Ghost of a Home. 73/2017, 116–129
Källström, Magnus & Larsson, Jesper. Bebyggelsehistorisk historiografi. 72/2016, 4–6
Bedoire, Fredric. Göran Lindahl. Parentation vid kungl. akademien för de fria konsterna den 26 oktober 2015. 72/2016, 7–9
Dahlgren, Anders. Arkitekturhistoria, vetenskap och pedagogik – vetenskapsteoretiska positioneringar i Göran Lindahls och Elias Cornells historiografi. 72/2016, 10–22
Caldenby, Claes. Den odisciplinerade praktiken. Arkitekturkunskapen och bebyggelsehistorien. 72/2016, 23–37
Isacson, Maths & Sjunnesson, Helene. Inspiratör med tidig blick för industrilandskap. 72/2016, 38–55
Sjöström, Ingrid. ”De mest omistliga inslagen i vårt byggnadsarv”. Göran Lindahl och Sockenkyrkoprojektet. 72/2016, 56–69
Nordin, Erik. Den nordiska trästaden och dess förhistoria. Några minnen och anteckningar. 72/2016, 70–83
Antell, Elina. Konferensen Den nordiske trebyen i Trondheim 21–22 september 2016. 72/2016, 84–
Agnidakis, Paul & Houltz, Anders. Stadsrummet reflekterar tiden. 71/2016, 5–6
Sjöström, Ingrid. Senaste nytt från Paris. Ett brev från ornamentbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez 1784. 71/2016, 7–21
Legnér, Mattias. Konstruktionen av en minnesplats : Bruket av Burmeisterska huset i Visby. 71/2016, 22–41
Ferring, Mari. En stad i Europaklass. Stockholm bygger slakthus i Enskede. 71/2016, 42–58
Sturkell, Erik & Lange, Ulrich & Eliasson, Thomas & Islam, Md. Tariqul. Geologisk bebyggelsehistoria – om sockelsten i Göteborgs innerstad. 71/2016, 59–71
Berglund, Kristina. Nobel Center – ett hot mot riksintresset Stockholm. 71/2016, 72–77
Giertz, Martin. Kyrkbyn som mål för framtida kulturreservat – ett angeläget kulturarvsprojekt. 71/2016, 78–83
Houltz, Anders. Brandförsäkringsverkets arkiv: 230 år av bebyggelsehistoria digitaliserat och sökbart. 71/2016, 87–
Mellander Rönn, Fredrika. Rapport från fältet. 70/2015, 5–7
Jonsson, Kristina. Om 1600-talets idealstäder och arkeologi i sluttande plan – vertikala förändringar av stadsrummen och exemplet Norrköping. 70/2015, 8–23
Bäck, Mathias. Stadsarkeologi i Norrland – varför inte?. 70/2015, 24–42
Balksten, Kristin & Mebus, Ulrika & Thelin, Carl. Visby ringmur : att återuppbygga med autenticitet. 70/2015, 43–61
Hofling, Daniel. Visby vallgravar – ett trädgårdshistoriskt kulturarv under exploateringshot. 70/2015, 62–80
Ranby, Henrik. Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering – erfarenheter från Höganäs kommun 1989–2014. 70/2015, 81–99
Karlsmo, Emilie & Löfgren, Eva. Föreställningar om bebyggelsen och det förflutna. 69/2015, 5–7
Ingemark Milos, Anna. Föreställningen om idealbostaden – en närläsning av Vitruvius och Albertis arkitekturtraktat. 69/2015, 8–23
Stålbom, Göran. Giftgrönt och zinkvitt. Föreställningar om ”bostadsförgiftningarna” från arsenikhaltig luft 1815–2015. 69/2015, 24–42
Storsletten, Ola. Et skifte i byggeskikken. Norske bordtak ca. 1900. 69/2015, 43–56
Lundqvist, Rolf & Mogren, Mats & Regnéll, Joachim & Welinder, Stig. Att skriva ett landskap. Vallkullornas och karlars trädristningar i Dalarna. 69/2015, 57–71
Larsson, Bo & Schönbäck, Hedvig. Boendetrappa, hemkänsla och tandvård. En diskussion om hemlöshetens implikationer. 69/2015, 72–83
Rydén, Göran. Boendets praktiker. 68/2014, 5–7
Ilmakunnas, Johanna. Högadeln bor i staden. Fersenska palatset som urbant mikrokosmos i Stockholm ca 1740–1795. 68/2014, 8–25
Götlind, Anna. Rotemansarkivet som källa till herrarbetarnas liv i Stockholm. 68/2014, 26–45
Berglund-Lake, Håkan. Kropp, ting och göranden. Om att bo i arbetarkasernernas spiselrum. 68/2014, 46–60
Houltz, Anders. Den stora skalan: Volvo Torslandaverken och massproduktion som mål och mening i 1960-talets Sverige. 68/2014, 61–82
Krohn Andersson, Fredrik & Nolin, Catharina. Vardagens landskap och bebyggelse, köksdrömmar och medierad arkitektur. 67/2014, 5–7
Klintborg Ahlklo, Åsa & Hällström, Jenny. Landskapet som industriminne. 67/2014, 8–23
Sjöholm Skrubbe, Jessica & Widmark, Henrik. Vardagsliv, normer och värderingar : Hur urban identitet skapas i bostadsområdet. 67/2014, 24–44
Willén, Maja. Längtan till landet. Om öppna planlösningar och moderna lantkök. 67/2014, 45–59
Hagelqvist, Stina. En representativ och rättvisande utställning? ”Arkitekternas höstsalong” 1950 och SAR:s informationsproduktion. 67/2014, 60–75
Nerlund, Henrik. Förtätningsstrategier i efterkrigstidens förorter. 67/2014, 76–83
Karlsmo, Emilie & Löfgren, Eva. Byggnadstekniska innovationer och socialt liv. 66/2013, 5–7
Eriksdotter, Gunhild. När slottet blev beboeligt. Inneklimatets betydelse på Skoklosters slott under Wrangels tid. 66/2013, 8–29
Daun, Johannes. Att bygga bort ohälsa. Dödlighet, vatten och avlopp i det tidiga industrisamhället. 66/2013, 30–48
Geijer, Mia. Värmen i arkiven – om komfortinstallationer i Gamla riksarkivet i Stockholm och Landsarkivet i Vadstena. 66/2013, 49–66
Fagerström, Linda. Glasmåleri och ljusarkitektur i 1960-talets Sverige. Det konstnärliga samarbetet mellan Johannes Olivegren, Ralph Bergholtz & Randi Fisher. 66/2013, 67–86
Johansson, Bengt OH & Sjöström, Ingrid. Ett nätverk för våra kyrkor. 66/2013, 87–90
Åkerman, Magnus. Brandförsäkringsverket blir stiftelse. 66/2013, 92–93
Wepsäläinen, Anders. Stalotomterna, en kommentar. 66/2013, 91–
Avango, Dag & Houltz, Anders. Industriarvet idag. 65/2013, 5–9
Amréus, Lars. Industriminnen och industrisamhälle – monument och mainstreaming. 65/2013, 10–16
Isacson, Maths. Industriarvets utmaningar : Samhällsförändringar och kulturmiljövård från 1960-tal till 2010-tal. 65/2013, 17–36
af Geijerstam, Jan & Houltz, Anders. Industriarvet i regional antikvarisk praktik. Reflexioner kring en enkät till Sveriges länsstyrelser. 65/2013, 37–51
Avango, Dag. Arktiska framtider och resurser. Det industriella kulturarvet som källa. 65/2013, 52–71
Tafvelin Heldner, Magdalena & Dahlström Rittsél, Eva & Lundgren, Per. Värdet av kärnkraftverk som kulturarv. 65/2013, 72–88
Mellander, Barbro. Har luften gått ur? Regionaliseringens konsekvenser för industrisamhällets kulturarv. 65/2013, 89–92
Wedin, Ida. Ta hand om det tekniska kulturarvet. 65/2013, 93–96
Nilsson, Urban. Ta tillvara genom att omvandla. Industriarvets kommersiella potential. 65/2013, 97–107
Andersson, Therése & Persson, Bo. Film, plats och rum. 64/2012, 5–7
Björklund, Annika. I Arns landskap. Om autenticitet och historiesyn i kulturarvsturismen. 64/2012, 8–25
Sjöholm, Carina. Film- and Literary tourism, culture tourism, place, cultural policies, media. 64/2012, 26–41
Pihl Skoog, Emma. Rocky Balboa – en social klättring i det offentliga rummet? Föreställningar om klass, etnicitet och genus i relation till plats och rum i Rockyfilmerna. 64/2012, 42–53
Andersson, Therése. La Sorcière. En resa i fiktiva rum. 64/2012, 55–72
Lagerqvist, Maja. Torpen är döda. Länge leve torpen! Hembygdsrörelsens engagemang för torp i efterkrigstidens Sverige. 64/2012, 73–88
Hallberg, Piamaria. Att befolka staden. Stockholms stadsmuseums vandringar i Millenniumtrilogins spår. 64/2012, 89–95
Avango, Dag & Lagerås, Per. Inledning. 63/2012, 5–7
Dahlström Rittsél, Eva & Ulfstrand, Anna. Förvandlingen av fyra fabriksområden i Nacka. 63/2012, 8–25
Fjæstad, Maja. Ett kärnkraftverk återuppstår – från snr300 till Wunderland Kalkar. 63/2012, 26–38
Karlsmo, Emilie. Gamla posthus med ny funktion – ”post-Post”. 63/2012, 39–58
Legnér, Mattias. Kyrkan – ”en maskin att sitta i” : införandet av komfortteknik i Gotlands kyrkor under 1900-talets första hälft. 63/2012, 59–75
Hvinden-Haug, Lars Jacob. Har säteritaket polsk opprinnelse? Et eksempel på undervurdering av østeuropeisk innflytelse i vesteuropeisk arkitekturhistorie. 63/2012, 76–91
Vestbö-Franzén, Ådel. Vardagens varuflöden i 1600-talets norra Småland. Lokalsamhällets bytes- och marknadsekonomi speglad i rättshistoriska källor, Lilla tullen och de äldsta geometriska kartorna. 63/2012, 92–110
Wepsäläinen, Anders. Nå, vem var egentligen Stalo?. 63/2012, 111–116
Edman, Victor & Bergström, Anders. Moderna kulturarv i offentlig miljö. 62/2011, 5–7
Bergström, Anders. Det moderna monumentet. Stadsbiblioteket och den historiska värderingen. 62/2011, 8–24
Geijer, Mia. Bergslagens bruksorter. Moderna stadsmiljöer som kulturarv. 62/2011, 25–45
Örn, Johan. Bakom den moderna fasaden.Offentliga interiörer söker sin historia. 62/2011, 46–61
Mellander, Cathrine. Mot ett vidgat kulturarv. Erfarenheter från English Heritage. 62/2011, 62–77
Edman, Victor. Nittonhundratalet går till historien. Om etableringen av ett nytt kulturarv. 62/2011, 78–90
Gezelius, Lars & Lewan, Tomas. Kiruna Stadshus. Återskapandets metafysik. 62/2011, 91–94
Ahrland, Åsa & Björklund, Annika. Inledning. 61/2011, 6–8
Nilsson, Pia. Maps, hops and war. 61/2011, 9–21
Karsvall, Olof. Utjordar and the question of deserted farms − a case study of the parish of Svanshals. 61/2011, 22–38
Tollin, Clas. The transition of landownership in Sweden 1562−1654 and its reflection in the agrarian landscape. 61/2011, 39–52
Hallgren, Karin. Kåhlgårdh medh ett Päron trä uthi. Lantmäterikartor och Hallands landsbeskrifning 1729 som källa till landsbygdens köksväxtodlingar under 1600- och 1700-talet. 61/2011, 53–67
Ahrland, Åsa. Power and paradise. Swedish deer parks in a long-term perspective. 61/2011, 68–89
Eriksson, Camilla & Wästfelt, Anders. Är ett landskap enbart en utsikt? Två frågor i och med införandet av landskapskonventionen i Sverige. 61/2011, 90–92
Martins Holmberg, Ingrid & Lange, Ulrich. Inledning. 60/2010, 5–6
Nolin, Catharina. Publicering och professionalisering. Om kvinnliga trädgårdsarkitekters författarskap som en väg till etablering och legitimering. 60/2010, 7–21
Holm, Olof. Om källvärdet av kyrkplatssägner för studiet av nedlagda medeltidskyrkor. 60/2010, 22–37
Ulväng, Göran. Herrgårdsbyggandet i Mälardalen under 1700- och 1800-talet : när, var och av vem?. 60/2011, 38–57
Hjort Lassen, Ulrik & Melin, Karl-Magnus & Lange, Ulrich. Stolpverket i logen på Maglö. 60/2010, 58–77
Martins Holmberg, Ingrid. Med bebyggelsehistoria som medel. Om relationer mellan kunskapsbildning och uppvärdering av äldre stadsbebyggelse. 60/2010, 78–93
Tollin, Clas & Karsvall, Olof. Sveriges äldre geometriska kartor. Ett världsarv görs tillgängligt. 60/2010, 94–103
Ahrland, Åsa. Tidskrift i ny skepnad. 59/2010, 5–6
Palmqvist, Lena & Prytz, Cristina. Inledning. 59/2010, 7–8
Hage, Ingebjørg. Helseinstitusjoner i Nord-Norge – arkitektur og struktur. 59/2010, 9–27
Berglund, Mats. ”Ett odygdigt leverne”. Om Södermalmsupploppet 1719 och glasbruksgatorna i Katarina församling. 59/2010, 28–46
Gullbrandsson, Robin. Det moderna 1700-talet − restaureringarna av Stola säteri. 59/2010, 47–65
Olshammar, Gabriella. Mångfaldig stad i stadsförtätningens tid. 59/2010, 66–81
Runefelt, Leif. Ett svenskt Arkadien − landskapet i svenska ortsbeskrivningar 1800−1860. 59/2010, 82–98
Westman, Anna & Tunón, Håkan. Kulturarv och hållbar utveckling. 59/2010, 99–106
Magnusson, Gert & Jansson, Ulf. Bebyggelsehistoria i digitala register. 58/2009, 5–6
Magnusson, Gert. Det dokumenterade landskapet. 58/2009, 7–22
Rentzhog, Sven. Digital kulturarvsinformation. Nya möjligheter för forskning och samhällsplanering. 58/2009, 23–32
Blomqvist, Malin & Olsson, Anna-Lena. Att sätta ord på historien i landskapet. 58/2009, 33–45
Bennerhag, Carina & Mattsson, Urban. Järnålder i Norrbottens kustland − en analys av teknologiska förändringar i kustsamhället under järnåldern genom tillämpningar av Fornminnesinformationssystemet (fmis). 58/2009, 46–59
Génetay, Cissela. Rumslig struktur under mesolitikum i mellersta Värmland. 58/2009, 60–79
Esricht, Susanna. Milstoplar och tingshus − att analysera med hjälp av digital information. 58/2009, 80–91
Baumert, Antonia. Från förhistorisk boplats till miljonprogram − om bebyggelseutvecklingen på norra Järvafältet utifrån digitala informationskällor. 58/2009, 92–110
Norman, Peter. Där land möter hav – en artikel om fornlämningar i utskärgården. 58/2009, 111–120
Ahrland, Åsa & Persson, Bo. Landskapets resurser. 57/2009, 5–6
Magnusson, Gert & Segerström, Ulf. Leva i skogsbygd. När blev människan bofast i Södra Norrland?. 57/2009, 7–25
Sundberg, Anna. Jaktristningar på Öjungsvallen. 57/2009, 26–34
Isacson, Maths. Byalaget som utvecklingskraft i norrländsk avfolkningsbygd. 57/2009, 35–51
Karlsson, Mattias. Sabotaget mot Lunds ärkesätes laxfiske i Mörrum år 1529. 57/2009, 52–65
Vestbö-Franzén, Ådel. Visingsös landskapshistoria i ny belysning. 57/2009, 66–86
Bergström, Ulrika & Geijer, Mia. Kulturfastighetsutredningen − kan man välja ett kulturarv?. 57/2009, 87–100
Edman, Victor & Geijer, Mia. Nya perspektiv på borgar och befästningar. 56/2008, 5–7
Bergström, Anders. Stormaktstidens fästningsstäder. I gränsbygden mellan Sverige och Danmark. 56/2008, 8–23
Olausson, Michael. När aristokratin flyttade upp på höjderna. Om folkvandringstidens befästa gårdar och andra borgar. 56/2008, 24–40
Haugland Sørensen, Tonje. ”At vort Land var et selvstændig Rige”. Rekonstruksjonen av Håkonshallen i Bergen. 56/2008, 41–55
Svensson, Eva & Pettersson, Susanne. Att bo på en medeltida borg. Hushåll, livsstil och rumslig ordning. 56/2008, 56–72
Geijer, Mia. Vallfärder till vasaborgar − från bildningsresande till kulturarvsturism. 56/2008, 73–90
Andersson, Ingela & Bodin, Anders. Ett hemligt kulturarv. Nittonhundratalets svenska befästningar. 56/2008, 91–101
Jansson, Ulf & Lundström, Bo. Kartans prakt och praktik i historien och idag. 55/2008, 5–14
Ehrensvärd, Ulla. Markscheideri – gruvmätning i äldre tider. 55/2008, 15–27
Gäfvert, Björn. Stormaktstidens kartor – prakt eller praktik. 55/2008, 28–38
Svensson, Henrik. Enskiftena före enskiftet − pionjärerna i praktiken. 55/2008, 39–56
Berg, Johan. Från bymark till stadsjord. 55/2008, 57–71
Berglund, Kristina. Plan för byggd miljö − förr och nu. 55/2008, 72–86
Samuelsson, Göran. Kan man i framtiden studera bebyggelse på kartor?. 55/2008, 87–95
Persson, Bo. Musikens rum och miljöer. 54/2007, 5–7
Hallgren, Karin. Stockholms rum för musik under 1800-talets första hälft – mot ett offentligt musikliv. 54/2007, 8–25
Öhrström, Eva. Ett eget rum. Ett kvinnoperspektiv på musikaliska salonger. 54/2007, 26–45
Forsell, Håkan. Musikens rum i samhällets mitt. Stockholms konserthus och mellankrigstidens publik. 54/2007, 46–58
Dyrssen, Catharina. Stadens rytmer: rummet och ljuden. 54/2007, 59–72
Bohman, Stefan. Den andliga närvaron. Grieg, museet och nationalismen. 54/2007, 73–85
Ternhag, Gunnar. Dansbanan − ett lyckligt minne. 54/2007, 86–96
Lundström, Bo. Nybruk. 53/2007, 5–7
Sjöström, Ingrid. ”Kyrkobyggnad till salu” − ”Kyrkorum att hyra”. Ny användning för gamla kyrkor?. 53/2007, 8–21
Micro Vikstrand, Anna. Fenixpalatset − från nöjespalats till pingstkyrka. 53/2007, 22–31
Krus, Anna. Historisk vittnesbörd eller arkitektonisk enhet? Om nybruk av material och rum vid ombyggnaden av Östra Stallet. 53/2007, 32–45
Elmén Berg, Anna. Porjus gamla kraftstation – från elproduktion till kulturarv. 53/2007, 46–58
Isacson, Maths & Nisser, Marie. Nytt liv i gamla industriområden – erfarenheter från Uppsala mejeris omvandling. 53/2007, 59–78
Olshammar, Gabriella. Triviala industrilandskap, vardaglig återanvändning och frågan om erkännande. 53/2007, 79–93
Zachrisson, Torun & Kempff Östlind, Margareta. Ceremoniella rum. 52/2006, 5–6
Larsson, Lars. Rum, rymd och areal. Ett kulthus och dess närmiljö ur ett ceremoniellt perspektiv. 52/2006, 7–19
Sundqvist, Olof. Från vikingatida aristokratiska hallar till medeltida stormannakyrkor. 52/2006, 20–32
Nilsson, Ing-Marie. Jerusalem mitt i byn. Det tidigmedeltida kyrkobyggandet ur rituellt perspektiv. 52/2006, 33–40
Grundberg, Malin. Visuell maktlegitimering i Sverige och i det Osmanska riket under tidigmodern tid. 52/2006, 41–55
Karlsmo, Emilie. Begravningskapellet som ceremoniellt rum i 1900-talets Sverige. 52/2006, 56–79
Nolin, Catharina. Kyrkogårdsestetik och ceremonier. 52/2006, 80–96
Fiebranz, Rosemarie & Mellander Rönn, Fredrika. Leva och bo. 51/2006, 5–6
Berglund-Lake, Håkan. ”I egen lägenhet med badrum och allting”. Om att flytta in och börja bo i Kramfors första moderna flerbostadshus. 51/2006, 7–19
Börjesgård, Britt-Marie. Eterniten − material, marknadsföring och mottagande. 51/2006, 20–36
Karlsmo, Emilie & Thunwall, Christina. Ökänt och ändå okänt: Gottsunda-Valsätra − en stadsdel i Uppsala. 51/2006, 37–53
Andersson, Maria. Suddade spår – om rivningarna av bostäder i små tätorter. 51/2006, 54–66
Ekman, Ann-Kristin. Skuggbyn − under ytan på en avfolkningsby. Om stratifiering, sociala relationer och överlevnad. 51/2006, 67–88
Hallberg, Piamaria. Stockholms stadsmuseum presenterar en ny museilägenhet. 51/2006, 89–91
Isacson, Maths & Larsson, Bo. Landsbygdens småindustrier – inledande kommentarer. 50/2005, 5–17
Liljewall, Britt. Berättelserna, moderniseringen och livet. 50/2005, 18–31
Larsson, Bo. I bild och ord – en verkstadsberättelse. 50/2005, 32–41
Persson, Bo. ”Piggen” – Om flexibelt företagande i norrländsk skogsbygd. 50/2005, 42–54
Nyström, Lars. Hur bonden blev industriföretagare. Om Kvänumbygden och den industriella expansionen på västra Sveriges landsbygd under efterkrigstiden. 50/2005, 55–70
Palmqvist, Lena. Småskalig möbelindustri i Lindome. 50/2005, 71–84
Borg, Henrik. Hur byggdes mejerierna? – Ett bidrag till mejeribranschens byggnadshistoria. 50/2005, 85–96
Magnusson, Gert. Landsbygdens småindustri och kulturmiljövården. 50/2005, 97–112
af Geijerstam, Jan. Industrins förflutna i minnen och landskap. 50/2005, 113–124
Fiebranz, Rosemarie. Inledning (Från slott till koja). 49/2005, 5–6
Telste, Kari. Verdens skjønneste gate – verdens vakreste piker. Kjønn, makt og moralske grenser på promenadegaten Karl Johan i Kristiania. 49/2005, 7–22
Andersson, Maria. Den ordnande handen – kockans intåg i skogskojan. 49/2005, 23–36
Ulfstrand, Anna & Mellander Rönn, Fredrika. Berghem – från grupphus- till villaområde. 49/2005, 37–55
Larsson, Jesper. Den norrländska jordbruksfrågan. Lindbruk i södra Norrland och Dalarna.. 49/2005, 56–74
Lindblad, Henrik. Vem tar ansvar för Visingsborg?. 49/2005, 75–87
Magnusson Staaf, Björn. Illusion och verklighet – landskapet som rekonstruktion. 48/2004, 5–10
Klintborg Ahlklo, Åsa. Trädgården som lantbrukets förebild i 1800-talets Skåne. 48/2004, 11–25
Olwig, Kenneth R. The Future of the Past: Cultural Heritage as Theater and the Heritage of a University Campus’ Park – Illusion or Reality?. 48/2004, 26–33
Howard, Peter. Illusion and Reality – Reconstructing Cultural Landscape. 48/2004, 34–38
Bucht, Eivor. Reflexioner kring bevarande av människans landskap. 48/2004, 39–51
Gustavsson, Roland & Peterson, Anna. Autenticitet i förvaltning och bevarande. 48/2004, 52–58
Sandell, Klas. Naturlängtan, rekreation och landskap – att arrangera mötet med det okontrollerade. 48/2004, 59–70
Lange, Ulrich & Tollin, Clas. Inledning. 47/2004, 5–6
Myrdal, Janken. Agrarhistoriens etablering som universitetsdisciplin. 47/2004, 7–18
Tollin, Clas. Historien i landskapet – om metoder att beskriva agrarlandskapet och dess komponenter. 47/2004, 19–29
Flygare, Iréne A. Öppna landskap – Det agrara landskapet i efterkrigstidens riksdagsdebatt. 47/2004, 30–48
Lange, Ulrich. Byar som Budești och Ieud – bebyggelsehistoria i ett europeiskt perspektiv. 47/2004, 49–72
Cserhalmi, Niklas & Israelsson, Carin. Sommarfet och vintersvulten? – Betet kan inte liknas vid ett problemfritt smörgåsbord i 1800-talets allmogesamhälle. 47/2004, 73–84
Kardell, Örjan. Hägnadssystemens fysiska placering i landskapet och deras förändring över tiden. 47/2004, 85–92
Liljewall, Britt. Lantliga framtidsdiskussioner vid 1800-talets mitt. 47/2004, 93–108
Kempff Östlind, Margareta. Inledning. 46/2003, 5–6
Karlsson, Henrik. En sal mot aftonen belägen. Wilhelm Peterson-Bergers hus och landskap. 46/2003, 7–20
Dyrssen, Catharina. Arkitektur som musikalisk scenografi. Från klassiska konsertsalar till event-kulturens manifestationer.. 46/2003, 21–34
Kempff Östlind, Margareta. Kyrkorummet som social arena. 46/2003, 35–46
Eriksson, Emelie & Franzén, Kristina. Stadens kyrkliga silhuett. 46/2003, 47–64
Lindblad, Jakob. Skärgårdskyrkor, stadskyrkor och kapell från Skutskär till Kvarsebo. 46/2003, 65–80
Holmlund, Sofia. Jorden vi ärvde. Ägostruktur och arvsstrategier i Estuna 1800-1930. 46/2003, 81–96
Nordin, Erik. Kring hälsingegårdarna. 45/2003, 5–12
Olsson, Daniel & Thelin, Bertil. Hälsinglands bostadshus under 1600- och 1700-talen. 45/2003, 13–26
Nordin, Erik. Fähuslif – om sammanbyggda bondgårdar i Hälsingland. 45/2003, 27–36
Gustafson, Gunvor. Störs – från långhus till länga och skjul. En byggnadskategori i utveckling. 45/2003, 37–52
Gustafson, Gunvor & Lundell, Jan. Bottnar, lider och krakhus. Något om hälsingegårdarnas uthus, byggnader, byggningar och andra ekonomiutrymmen. 45/2003, 53–70
Lundell, Jan. Hälsingegårdarna och linet. Till frågan om linnenäringens betydelse för stora hälsingehus. 45/2003, 71–82
Johansson, Ella. Det sista träslottet. Rivalitet, jämlikhet och byggalenskap. 45/2003, 83–94
Ney, Agneta. Kalvskinn och skog? Om förutsättningar för handskriftsproduktion i det medeltida Island respektive storgårdsbyggen i det tidigmoderna Hälsingland. 45/2003, 95–102
Fiebranz, Rosemarie. Hälsinglands kultur – hälsingegårdarnas kultur? Myter och motbilder. 45/2003, 103–116
Wennersten, Elisabeth. Kartan och verkligheten. Vänsjö by granskad på karta och i kyrkböcker. 45/2003, 117–130
Larsson, Jesper. Vad är en fäbod? Ett försök att definiera ett begrepp. 45/2003, 131–142
Wetterberg, Olav. Renhållning. 44/2002, 5–6
Drangert, Jan-Olof & Hallström, Jonas. Den urbana renhållningen i Stockholm och Norrköping: – från svin till avfallskvarn?. 44/2002, 7–24
Mårald, Erland. Vårt bästa guld: Agrara perspektiv på urban teknik från 1800-talets mitt till dagens kretsloppssamhälle. 44/2002, 25–38
Nygård, Henry. Avfallet i det urbana rummet – om kodifieringen av renhållningstraditioner och stadsrummets sanitära förutsättningar. 44/2002, 39–50
Lennartsson, Rebecka. Den mänskliga latrinen. Om Stockholms modernisering och prostitutionens reglementering. 44/2002, 51–58
Bjur, Hans. Vattenbyggnadskonst och stadsutveckling. Göteborg kring industrialismens genombrott. 44/2002, 59–74
Lindegaard, Hanne. Spild eller ressource? Diskussionen af latrinens rolle ved etableringen af Københavns underjordiske kloakbygningsværk, 1840–1900. 44/2002, 75–86
Asola, Ismo. Det finländska vattentornet och 1900-talets förändrade värderingar. 44/2002, 87–96
Magnusson, Gert. Inledning. 43/2002, 5–6
Magnusson, Gert. Bergslagens bebyggelse under 1000 år. 43/2002, 7–30
Pettersson Jensen, Ing-Marie. Medeltiden – en expansiv period i Norbergs bergslag. 43/2002, 31–50
Berg, Lena. Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet. 43/2002, 51–62
Skyllberg, Eva. Näveberg – en sörmländsk bergslag. 43/2002, 63–72
Nisser, Marie. Bergslagens städer och samhällen. Industriarv och omvandling. 43/2002, 73–84
Sennerfeldt, Per. Engelsbergs bruk. 43/2002, 85–94
Isacson, Maths. Bergslagens industriella kulturarv. 43/2002, 95–108
Celsing, Dag. Framtidshyttan – dolda strukturer och lokala processer. 43/2002, 109–120
Klackenberg, Henrik. Medeltidsstadens arkeologi. 42/2001, 5–6
Andersson, Hans. Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning. 42/2001, 7–16
Tagesson, Göran. Kykran och den urbana staden – exemplet Linköping. 42/2001, 17–32
Anund, Johan. Den tvådelade staden? Bilder av Aros och Uppsala. 42/2001, 33–58
Beronius Jörpeland, Lena. Den grå vardagen – städning och renhållning i den medeltida staden. 42/2001, 59–74
Grundberg, Leif. ”Där som inga lagliga köpstäder äro…” Medeltida urbaniseringstendenser i ett norrländskt perspektiv. 42/2001, 75–103
Nordin, Urban. Sjöfart och bebyggelse. 41/2001, 5–6
Hasuum, Sibylla. Kust- och skärgårdskultur längs Östersjökusten i förvandling. 41/2001, 7–22
Olsson, Carl-Gunnar. Kustångbåtstrafiken. 41/2001, 23–28
Rydbom, Lars & Olsson, Allan. Kiddön – ett skepparhemman på västkusten. 41/2001, 29–34
Holmström, Erik. Fyrar och farledsmiljöer i Vänern. 41/2001, 35–42
Bergman, Maria. Hamnen, hamnstaden och den inrikes sjöfarten under 1900-talet. 41/2001, 43–52
Granath, Lars. ”Stranden som försvann?”. 41/2001, 53–60
Sannebro, Magnus. Livsmedelsförsörjning, lokal produktion och kommunikationer i Stockholms skärgård. 41/2001, 61–72
Ohlén, Björn & Fredriksen, Christine. Stenungsund – Kustkommun med petrokemisk storindustri. 41/2001, 73–80
Tonell, Lennart. Från styckegodshamn till exklusiva bostads- och arbetsområden. 41/2001, 81–90
Lindroth, Jan & Pihl Atmer, Ann Katrin. Inledning. 40/2000, 5–10
Pihl Atmer, Ann Katrin. Så vissna rosorna på Sveas kinder. Kallbad och simning i idé och praktik 1750–1900. 40/2000, 11–34
Meinander, Henrik. Kroppens tempel och exercisfält. Idrottens rum i nordisk läroverksarkitektur 1850–1950. 40/2000, 35–50
Lindroth, Jan. Rektangeln i ovalen. Några anteckningar om den klassiska idrottsplatsens etablering i Sverige 1890–1930. 40/2000, 51–70
Billing, Peter. Hundra år på Malmö Idrottsplats. 40/2000, 71–86
Ekberg, Micael. Stockholms olympiastadion. 40/2000, 87–102
af Klintberg, Bengt. Tennispaviljongen i Stockholm. 40/2000, 103–110
Montelius, Jan-Olof. Vägar och vägmiljöer – en inledning. 39/2000, 5–14
Montelius, Jan-Olof. Svensk vägadministration. En historisk översikt. 39/2000, 15–22
Brink, Stefan. Forntida vägar. 39/2000, 23–64
Stenqvist Millde, Ylva. Vägar inom räckhåll – olika nivåer av kommunikation med exempel från Dalarna och Hälsingland. 39/2000, 65–82
Nordin, Stefan. ”…och som façonen ej befanns nog ansenlig och prydlig …” Den konstnärliga utformningen av milstolpar under 1600- 1700-talen i några län. 39/2000, 83–96
Spade, Bengt. Industrisamhällets broar. 39/2000, 97–110
Jacobzon, Lars. Vägar värda att vårda. Inventering och klassificering av kulturhistoriskt värdefulla vägar med exempel från Skaraborg. 39/2000, 111–122
Thorstensen, Cathrine. På gjengrodde veger i Norge. Norsk nasjonal verneplan for vegminner og veghistoriske miljøer. 39/2000, 123–136
Nilsson, Kjell. Vägen i landskapet. Samfundet för hembygdsvård och den svenska vägvårdens historia. 39/2000, 137–146
Sjöberg, Maria. Inledning. Varför natur som kultur?. 38/1999, 5–10
Hedlund, Tom. Bild och projektion, spegel och symbol. En skissering av landskapets roll i svensk litteratur. 38/1999, 11–30
Löfgren, Orvar. Rum och rörelse. Landskapsupplevelsens förvandling. 38/1999, 31–42
Svensson, Birgitta. Bruk och obruk i naturen. Den skånska slätten som vildmarkens antipod. 38/1999, 43–60
Saltzman, Katarina. Att bevara den föränderliga. Om nomineringen av södra Ölands odlingslandskap till UNESCO:s världsarvslista. 38/1999, 61–78
Kåring Wagman, Anna. Stadens natur. Om naturen i bilden av Stockholm. 38/1999, 79–90
Åkerman, Sune. ”Hvordan alike etniske grupper tilegner seg landskapet”. Landskapet och Nordkalottens samer. 38/1999, 91–106
Jacobsson, Benny. Skolans konstruktion av landskap. 38/1999, 107–124
Ahrland, Åsa & Roeck Hansen, Birgitta. Inledning. 37/1999, 5–6
Ahrland, Åsa & Magnusson, Gert. Forntiden i parker. 37/1999, 7–32
Eliasson, Per & G. Nilsson, Sven. Rättat efter Skogarnes aftagande – en miljöhistorisk undersökning av den svenska eken under 1700- och 1800-talen. 37/1999, 33–64
Seiler, Anton. Om rum, människor och aristokratiska miljöer. Järnålders bebyggelse och samhälle belysta utifrån nya resultat från Tuna i Vendel. 37/1999, 65–78
Wennersten, Elisabeth. Bebyggelse, arvsprinciper och giftermålsstrategier i det äldre bondesamhället. Forskningsresultat från Dalarna och Hälsingland. 37/1999, 79–96
Johansson, Hans. Östmark tur och retur. 37/1999, 97–108
Ekström-Eriksson, Emelie. Stockholms city – en mötesplats?. 37/1999, 109–122
Franzén, Anders. Laga skifteshandlingarna som källa för byggnadsforskning. 37/1999, 123–128
Morger, Kersti. Industriarvet i fokus – en inledning. 36/1998, 5–8
Adamson, Rolf. Tankar kring svensk industrihistorisk forskning under 1900-talet. 36/1998, 9–20
Isacson, Maths & Nisser, Marie. Industrisamhällets omvandling – en utmaning. 36/1998, 21–42
Fägerborg, Eva. Museerna och industrihistorien. 36/1998, 43–52
Dahlström, Eva. Kontinuitet och omvandling i verkstadsindustrins bebyggelse. En diskussion om den fysiska miljöns källvärde. 36/1998, 53–66
Celsing, Dag. Statliga och lokala intressen i svenskt vägbyggande under första hälften av 1800-talet. 36/1998, 67–76
af Geijerstam, Jan. ”Huru kunna beskrifva de känslor med hvilka jag denna morgon skådade detta land, gamla Indien”. 36/1998, 77–86
Lindberg, Henrik. Industrisamhällen i industrisamhället. Befolkning och industri i Marmaverken. 36/1998, 87–100
Morger, Kersti. IBA – Emscher Park. Ekologisk omdaning av en industriregion. 36/1998, 101–120
Skarp, Sven-Uno. Förord. 35/1998, 5–6
Edling, Nils. Småjordbrukets tid – en inledning. 35/1998, 7–18
Germundsson, Tomas. Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige. 35/1998, 19–34
Toler, John. Det mindre lantbrukets apostel. Per Jönson Röisö som lärare och förnyare. 35/1998, 35–44
Sjöberg, Mats. Kampen för levebrödet. Familj, barn, arbete och skola på den västsvenska landsbygden 1870–1925. 35/1998, 45–56
Liljewall, Britt. Småbrukarnas självskrivna historier. Arbete och försörjning runt sekelskiftet 1900. 35/1998, 57–74
Morell, Mats. Småbruken och deras jordbruksproduktion under 1910-talet och mellankrigstiden. 35/1998, 75–90
Peltonen, Matti. Från osäkerhet till hat. Torparfrågans moraliska ekonomi i sekelskiftets Finland. 35/1998, 91–98
Rovde, Olav. Den norske småbrukaren 1900–1940. 35/1998, 99–112
Solvang, Gunnar. Det danske husmandsbrug – en kulturhistorisk oversigt. 35/1998, 113–126
Djurfeldt, Göran. Deltidsbönder – en säck blandade potatisar. 35/1998, 127–131
Arnstberg, Karl-Olov & Lundén, Thomas. Stockholm – den planerade staden. Intentioner och resultat. 34/1997, 5–14
Lundén, Thomas. Den blygsamma huvudstadens geografi. Stockholm som rikssymbol. 34/1997, 15–26
Bodström, Kerstin. Stockholm – ett mönster av välfärd. 34/1997, 27–48
Sannel, Bertil. Vägval och strategier i Stor-Stockholms bebyggelsehistoria 1900–1975. 34/1997, 49–68
Arnstberg, Karl-Olov. Betongens motkulturer. 34/1997, 69–82
Nordin, Urban. Ljuset från Stockholm. 34/1997, 83–92
Sannel, Bertil & Svallhammar, Stig. Spåren, husen och staden. Järnvägar och bebyggelsestruktur i stockholmsområdet. 34/1997, 93–118
Tonell, Lennart. Stockholms trafikplanering – värderingar och underlag för beslut. 34/1997, 119–136
Weston, Henrik. Sakta vi gå genom stan. Om turism och guideböcker över Stockholm. 34/1997, 137–152
Kyhlberg, Ola. Inledning. 33/1997, 5–8
Nielsen, Poul Otto. De ældste langhuse. Fra toskibede til treskibede huse i Norden. 33/1997, 9–30
Rindel, Per Ole. Ældre jernalders bebyggelsemønstre i Sønderjylland. 33/1997, 31–52
Larsson, Mats. Under tak. Från jägarens hydda till vikingens långhus i Sydsverige. 33/1997, 53–62
Fallgren, Jan-Henrik. Hus och gård på Öland. 33/1997, 63–76
Pettersson, Ann-Marie. Förhistoriska hus på Gotland. 33/1997, 77–86
Karlsson, Marita. Från hydda till hus. Den åländska gårdens förhistoria. 33/1997, 87–94
Olausson, Michael. Hus och tomt i Uppland och Södermanland under yngre bronsålder och äldre järnålder. 33/1997, 95–116
Göthberg, Hans. En översikt av bebyggelseutvecklingen i Mälarområdet under brons- och järnålder. 33/1997, 117–132
Nuñez, Milton & Uino, Pirjo. Dwellings and related structures in prehistoric mainland Finland. 33/1997, 133–152
Kotivuori, Hannu. Försänkta husgrunder från yngre stenålder i nedre Kemiälvdalen, Norra Finland. 33/1997, 153–154
Liedgren, Lars. Förhistoriska byggnadskonstruktioner i Norrland. 33/1997, 155–168
Løken, Trond. Det forhistoriske huset i Rogaland – belyst ved flateavdekkende utgravninger. 33/1997, 169–184
Olsen, Bjørnar. Forhistoriske hus i Nord-Norge. 33/1997, 185–194
Kyhlberg, Ola. Gård och hus. Boningsrum och landskapsrum. 33/1997, 195–202
Vikstrand, Per. Tomt- och husbeteckningar i äldre ortnamn. En forskningsöversikt. 33/1997, 203–218
Magnusson, Gert. Hus och gård i det förurbana samhället. Rapport från ett sektorforskningsprojekt vid Riksantikvarieämbetet. 33/1997, 219–222
Jensen, Ronnie. Agrara bebyggelselämningar och fornminnesinventeringen. Dokumentation – analys – information. 33/1997, 223–230
Lindahl, Göran. Inledning. 31–32/1996, 5–12
Fernlund, Siegrun. Aristokratins landskap – mark, park och trädgård i 1800-talets skånska godsmiljö. 31–32/1996, 13–46
Olausson, Magnus. Eklekticism i svensk trädgårdskonst. Imitation eller association?. 31–32/1996, 47–56
Holmlund, Maria & Manker, Elin. ”Det i flor stående Stockholm” – en studie av två malmgårdsträdgårdar. 31–32/1996, 57–74
Lindahl, Göran. Den välordnade vardagen. 31–32/1996, 75–102
Andersson, Karin. Orangeriet i Ulriksdals slottspark. Nya arkeologiska rön i ett historiskt sammanhang. 31–32/1996, 103–122
Hammarskiöld, Britt-Marie. Herrgårdsparker i Kalmar län. Exemplet Värnanäs. 31–32/1996, 123–148
Nolin, Catharina. Svenska trädgårdsföreningen 1832–1911. 31–32/1996, 149–162
Ahrland, Åsa. Utbildning för omhändertagande av historiska trädgårdsanläggningar. Intryck från Institute of Advanced Architectural Studies i York och Institutionen för landskapsplanering Alnarp. 31–32/1996, 163–172
Nyström Kronberg, Elisabeth. Parker och lagskydd. 31–32/1996, 173–180
Roeck Hansen, Birgitta. Inledning. 30/1995, 5–6
Lindblad, Jakob. De svenska klockstaplarna. Forskningsöversikt och probleminventering. 30/1995, 7–20
Antonson, Hans & Jansson, Ulf & Vestbö, Aadel. Svenska byar utan systematiska odlingssystem. 30/1995, 21–44
Irinarchos, Sofia. Jord byter ägare. Jordöverföringar och social differentiering i Stora Tuna ca 1740–1820. 30/1995, 45–64
Persson, Christer. Sockenkartverket som källa. En studie av innehållet i några sockenkartor. 30/1995, 65–80
Adolfsson, Maria. Att känna fäderneslandet. Om traditionen att beskriva landet under 1700- och 1800-talen. 30/1995, 81–88
Thunwall, Christina. Tre torg i Gävle. 30/1995, 89–102
Lange, Ulrich & Myrdal, Janken. Inledning. 29/1995, 5–8
Augustsson, Jan-Erik. Ekonomibyggnader på landsbygden under medeltiden. 29/1995, 9–24
Andersson, Göran & Sjömar, Peter. Trösklogen i Eggen – ett medeltida källmaterial. 29/1995, 25–46
Raihle, Jan. Fähuset före landsbygdsmejerierna. En etnologisk studie av byggnadsskickets förändring och kvinnans arbetsplats i Jämtland och Härjedalen ca 1750–1880. 29/1995, 47–64
Svala, Catharina. Typritningar och teknikutveckling formade lantbrukets ekonomibyggnader under två sekel. 29/1995, 65–74
Lange, Ulrich. Den svenska lantbyggnadskonstens fader. Charles Emile Löfvenskiöld. 29/1995, 75–82
Palmqvist, Lena. Det väldokumenterade 1800-talet. Ladugårdar i Nordiska museets undersökningar. 29/1995, 83–100
Sigfridsson, Torsten. Mjölkbordets historia. Ett arbete om den nära femtioåriga mjölkbordsperioden. 29/1995, 101–108
Thullberg, Per. Inledning. 28/1994, 5–6
Thullberg, Per. 1950-talet, den ”svenska modellens” höjdpunkt. 28/1994, 7–18
Ekecrantz, Jan. Från social utopi till byggprojekt. Journalistiken i omvandlingen av folkhemmet. 28/1994, 19–38
Åberg, Martin & Olsson, Tom. Folkhemmets Uddevalla och det svenska samförståndet. 28/1994, 39–58
Bjerregaard, Ken & Östberg, Kjell. Bland välfärdsingenjörer och -byråkrater i 50-talets Gustavsberg. 28/1994, 59–70
Lövgren, Britta. Hemmen och samhällsplaneringen. Kvinnans plats i 1950-talets hem och samhälle. 28/1994, 71–84
Larsson, Hans Albin. Motvillig konsensus. Landsbygden mellan tillväxt och utglesning. 28/1994, 85–106
Strömberg, Thord. Folkhemmets familjefader. 28/1994, 107–122
Folkesdotter, Gärd. Södersaneringen i Gävle – som lokalt initiativ och nationellt föredöme. 28/1994, 123–148
Sundborg, Peter. Varuhusen på 1950- och 60-talen. 28/1994, 149–158
Brink, Stefan. Inledning. 27/1994, 5–6
Liedgren, Lars. Studier i Hälsinglands förhistoria förr och nu. En forskningshistorik jämte några förslag till framtida insatser. 27/1994, 7–32
Åhlén, Marit. Runinskrifter i Hälsingland. 27/1994, 33–50
Brink, Stefan. Hälsinglands äldre bebyggelsenamn. 27/1994, 51–60
Magnusson, Gert. Järnet i Hälsingland. 27/1994, 61–72
Mogren, Mats. Maktens landskap i det medeltida Hälsingland. 27/1994, 74–104
Bonnier, Ann Catherine. Medeltidskyrkornas vittnesbörd. 27/1994, 105–132
Hovanta, Elise. Dendrokronologisk bestämning av byggnader i Hälsingland. 27/1994, 133–142
Sporrong, Ulf. Hälsinglands äldre lantmäterikartor. Forskningspotential och frågeställningar. 27/1994, 143–152
Brink, Stefan. Hälsinglands äldre bebyggelsehistoria. Ett försök till en syntes. 27/1994, 153–172
Sporrong, Ulf. Introduction. 26/1993, 5–7
Helmfrid, Staffan. Rural Landscapes in Europe. 26/1993, 8–23
Johansson, Carl Erik & Norderhaug, Ann. Inventory, protection and management of traditional Agricultural landscapes in the Nordic countries. 26/1993, 24–33
Johansson, Bengt O H. Mindscapes, Cultural Heritage and Rural Landscapes. 26/1993, 34–42
Jones, Michael. Economy versus Ecology – Challenges for Agriculture in Norway in the light of some West European Experiences. 26/1993, 43–64
Widgren, Mats. Landscapes as Museums – Landscapes as Archives. 26/1993, 65–70
Sporrong, Ulf. Agrarian landscapes in Sweden that are of particular scientific interest. 26/1993, 71–90
Rønningen, Katrina. Sweden’s agricultural policy reform and landscape management programme – preserve the best, forget about the rest?. 26/1993, 91–111
Rackham, Oliver. An English Traveller in South Sweden. 26/1993, 112–121
Mead, William R.. The Changing Rural Landscape of Sweden. A comment by an outsider. 26/1993, 122–128
Dahlbäck, Göran. Inledning. 25/1993, 5–6
Lange, Ulrich. Dammskog och skallskog. Bebyggelsehistoria i två av Dalarnas blandbyar. 25/1993, 7–24
Sjöberg, Maria. Ett sista saldo. 1700-talets bergsmansekonomi speglad i två bouppteckningar från Saxe by i Dalarna. 25/1993, 25–36
Kindblom, Inga. Äppleodling, speciellt i Villands härad. 25/1993, 37–48
Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse. Bolagssamhällen i Norden – från brukstid till nutid. 25/1993, 49–80
Jonsson, Leif & Berg, Kristian. Inledning. 24/1992, 5–8
Berg, Krister. Bostadspolitik på landet. 24/1992, 9–20
Thunwall, Kristina. Platsens betydelse. Bostad och bostadsort på svensk landsbygd. 24/1992, 21–44
Berg, Kristian. Landsbygdens välfärd. Bostadsbyggande mellan 1930–1960 – några exempel. 24/1992, 45–76
Jönsson, Lars-Eric. Småhusets byggnadsteknik 1930–1975. En aspekt på den sociala bostadspolitikens framväxt. 24/1992, 77–92
Eivergård, Mikael & Hansen, Kjell. Det nya hemmet. Ideal och verklighet i Norrlands inland. 24/1992, 93–106
Torp, Eivind. Från kåtor till egnahem – samerna och den statliga bostadspolitiken.. 24/1992, 107–125
Nyberg, Eva. Från koja till skogsarbetarby – ett skogsbolags boställen i Svaningen.. 24/1992, 127–142
Lange, Ulrich. Arrendegårdarna på Strömsbergs bruk. Byggmästaren Anders Arvid Ståbi och den stora förändringen av Nordupplands jordbruksbebyggelse. 24/1992, 143–160
Jönsson, Lars-Eric. Glesbygdens skolhus. 24/1992, 161–182
Dahlbäck, Göran. Inledning. 23/1992, 5–6
Mascher, Catharina. Västsvergiges skogsbygder – ett område med storskalig förhistorisk odling. 23/1992, 7–26
Björkman, Leif. Vad kan en jordmånsprofil säga om vegetation och markutnyttjande? Exemplet Rösered i Västergötland. 23/1992, 27–38
WIlson, Lars. Runstenar, tingsplatser och kyrkobyggande. 23/1992, 39–54
Augustsson, Jan-Erik. Medeltida husbyggande i Sverige. 23/1992, 55–85
Janzon, Kaj. Aristokraten och hans bönder. Karl Karlsson Gyllenhielms kolonisationsprojekt i 1620-talets Ingermanland. 23/1992, 87–105
Holmblad, Inger-Britt. Ett mindre gudligt trähus. Från bönehus till frikyrka i södra Norrland. 23/1992, 107–130
Järnfeldt-Carlsson, Marta & Åman, Anders. Inledning. 22/1991, 5–8
Åman, Anders. Kyrkobyggandet i det långa perspektivet. 22/1991, 9–18
Vikström, Eva. Sockenkyrkor och tätortsbildning i Övre Norrland. 22/1991, 19–32
Nodermann, Maj. Kyrkor, byggmästare och timmermän i Jämtland och Härjedalen under 1700-talets senare hälft. 22/1991, 33–68
Elmén Berg, Anna-Maria. Ödekyrkornas renässans. 22/1991, 69–84
Telhammer, Ingrid. Fiskarkapell efter södra och mellersta Norrlandskusten. 22/1991, 85–102
Lundholm, Kjell. Fiskarkapell vid Norrbottenskusten. 22/1991, 103–114
Flodin, Barbro. Överintendentsämbetet och församlingarna i Övre Norrland 1760–1860. 22/1991, 115–126
Sixtensson, Rolf & Lidström, Bengt. Hur byggdes 1800-talets träkyrka? Två storbyggen i Västerbotten. 22/1991, 127–136
Ahnlund, Mats. Kyrkobyggmästaren Johan Nordell. 22/1991, 137–146
Järnfeldt-Carlsson, Marta. Träkyrkobyggandet i Övre Norrland. Från 1870-tal till 1920-tal. 22/1991, 147–180
Eriksson, Karin. Begravningsplatser i Västerbotten. En inventering. 22/1991, 181–188
Åman, Anders. Övre Norrlands kyrkor – deras konsthistoria och geografi. 22/1991, 189–208
Elmén-Berg, Anna & Järnfeldt-Carlsson, Marta & Åman, Anders. FRÅN ADAK TILL ÖVERTORNEÅ. Alfabetiskt inventarium över Övre Norrlands kyrkor med kommenterade historiska kartor. 22/1991, 209–253
Lindquist, Sven-Olof. Landsbygd i förvandling. 21/1991, 9–12
Jonsson, Stig. Tvåhundra år på Gotland – en krönika. 21/1991, 13–60
Bohman, Lennart. Gotlands Läns Hushållningssällskaps tillkomst i idéhistorisk belysning. 21/1991, 61–74
Åkerman, Sune & Siltberg, Tryggve. Dynamik och konstans i den gotländska befolkningsutvecklingen på 1800-talet – Resurser och människor i en brytningstid. 21/1991, 75–112
Öhrman, Roger. ”Bonden här gör vad han vill” – om gotländskt jordbruk under 1800-talet. 21/1991, 113–138
Kardell, Lars. Var 1800-talet ett kritiskt århundrade för Gotlands skogar?. 21/1991, 139–178
Lindquist, Sven-Olof. Att skifta eller inte skifta – det var frågan. Om jorddelning på Gotland under 1700- och 1800-talen. 21/1991, 179–208
Jonsson, Marita. Från trä till sten. Omvandlingen av bebyggelsen på den gotländska landsbygden på 1700- och 1800-talen. 21/1991, 209–230
Gislestam, Torsten. Från gårdsklunga till långby – en studie kring den bebyggelsehistoriska utvecklingen i Norrbyn, Vamlingbo socken. 21/1991, 231–246
Siltberg, Tryggve. Gotlands Läns Hushållningssällskaps Arkiv. 21/1991, 247–274
Nordlander, Bertil. Lantbruksundervisningen på Gotland 1847–1967. 21/1991, 275–280
Sjöström, Ingrid. Uppsatser och studier. 20/1990, 5–6
Lovén, Christian. Romanska storkyrkor i Sverige. 20/1990, 7–26
Raihle, Jan. Datering av profana timmerhus från medeltiden i Jämtland och Härjedalen. 20/1990, 27–38
Brink, Stefan. Den senmedeltida agrarkrisen i Hälsingland. 20/1990, 39–46
Janzon, Kaj. Bondenöd i krigets skugga? Knektutskrivningar och agrarekonomi i Sjuhundra härad i Uppland 1627—1631. 20/1990, 47–70
Bedoire, Fredric. Den judiska emancipationen och industrialismens metropoler. Judiskt byggande i 1800-talets Wien, Göteborg och Stockholm. 20/1990, 71–118
Book, Tommy. Småstadsmässiga relikter i storstadsområden – med tonvikt på stadsdelen Óbuda i Budapest. 20/1990, 119–128
Granström, Majlis. Erik Larsson, byggmästare i Dorotea. 20/1990, 129–142
Ahnlund, Mats. Kasernbyggnadsnämnden och dess arkitekter. 20/1990, 143–156
Folkesdotter, Gärd. Fred Forbat och den funktionalistiska stadsbyggnadsdoktrinen. 20/1990, 157–172
Almered Olsson, Gunilla. Naturvetenskap och bebyggelsehistoria. 19/1990, 7–8
Gaillard, Marie-José. Paleohydrologi och bosättningshistoria – forntida vattenståndsförändringar och deras betydelse för kulturlandskapet. 19/1990, 9–22
Lemdahl, Geoffrey. Insektanalys och arkeologiska tillämpningar. 19/1990, 23–31
Engelmark, Roger & Viklund, Karin. Makrofossilanalys av växtrester – kunskap om odlandets karaktär och historia.. 19/1990, 33–41
Seip Bartholin, Thomas. Dendrokronologi – og metodens anvendelsemuligheder indenfor bebyggelsehistorisk forskning.. 19/1990, 43–61
Arrhenius, Birgit. Fosfat och spårämnesanalyser som hjälpmedel vid bebyggelseanalys. 19/1990, 63–77
Cramer, Wolfgang & Christophersen, Axel & Jones, Michael. Naturtopografi og strandforskyving i Trondheim i sen forhistorisk tid. 19/1990, 79–108
Emanuelsson, Urban & Bergendorff, Claes. Löväng, stubbskottäng, skottskog och surskog. 19/1990, 109–115
Odgaard, Bent. Vestdanske lyngheders oprindelse og fortidige udnyttelse. 19/1990, 117–129
Lindahl, Göran. Norden kring 1800. 17–18/1989, 5–14
Frandsen, Karl-Erik. Landboreformerne i Tårnby. Ændringer i bebyggelse og socialstruktur i en landsby tæt ved København ca 1780–1830. 17–18/1989, 15–30
Skougaard, Mette. Reform og tradition. Byggeskik på landet i Danmark i tiden omkring de store landboreformer. 17–18/1989, 31–42
Möller, Jens. Godsorganisation i förändring: statsystemets uppkomst i Skåne. 17–18/1989, 43–58
Gardberg, Carl Jacob. Finland mellan väst och öst. 17–18/1989, 59–70
Lindahl, Göran. Kring 1800: politik och arkitektur. 17–18/1989, 71–90
Alm, Göran. I tidens smak. Om kungliga miljöer i Danmark, Norge och Sverige under empiren. 17–18/1989, 91–102
Edling, Barbro. Överintendentsämbetets organisation och arbetsuppgifter. 17–18/1989, 103–118
Sandström, Birgitta. Landsorten kontra centralstyret. Urshults och Almundsryds församlingars agerande gentemot Överintendentsämbetet 1794–1917. 17–18/1989, 119–124
Sjöberg, Ursula. VIBYHOLM OCH SÄFSTAHOLM. Moderniseringen av två sörmlandsslott. 17–18/1989, 125–140
Unnerbäck, Axel. Utsikt från Väderstads kyrka. 17–18/1989, 141–160
Mårtelius, Johan. Den parisiska länken. Axel Nyström vid Ecole des Beaux-Arts 1819–21. 17–18/1989, 161–176
Magnusson, Lars & Isacson, Maths. Proto-industrialisering – en förutsättning för den industriella revolutionen?. 16/1988, 5–8
Isacson, Maths. Proto-industrins och fabriksindustrins regionala utbredning i Norden – en översikt. 16/1988, 9–23
Jonsson, Inger. Kvinnor och män i Hälsinglands linhantering under 1800-talet. 16/1988, 25–42
Fridén, Bertil. Början till ”skilsmässan mellan moder jord och hennes flitiga barn”?. 16/1988, 43–56
Boqvist, Agneta. Proto-industrins förutsättningar. Bollebygds proto-industri i jämförande belysning. 16/1988, 57–64
Palm, Lena A:son. Sjuhäradsbygdens bondefabrikörer. 16/1988, 65–76
Hoppe, Göran. Från jordbruk till järnverk? Kopplingar mellan jordbruk, förindustriell massproduktion och formell industri ur ett geografiskt perspektiv med exempel från 1850-talets Motala.. 16/1988, 77–92
Andersson, Roger & Haraldsson, Kjell. Geografiskt focus och proto-industriell locus. 16/1988, 93–109
Isacson, Maths & Magnusson, Lars. Östnor – en dalaby med proto-industriella traditioner. 16/1988, 111–120
Magnusson, Lars. Mot en ny syn på industrialiseringen?. 16/1988, 121–131
Bedoire, Fredric. Textilindustrins miljöer. Inledning. 15/1988, 5–13
Schön, Lennart. Svensk textil- och beklädnadsindustri – fabrikernas genombrott och några perspektiv framåt. 15/1988, 15–24
Larson, Anders. Fabrikssystemet i förläggarbygd. 15/1988, 25–34
Birgersson, Lisbeth & Wrigglesworth, Trad. Den stora bomullsfabriken. 15/1988, 35–49
Hoel, Kari. Tektilindustri ved Akerselva. 15/1988, 50–62
Bedoire, Fredric. Textilarbeterskan och hennes värld. Strömsbro och Carlsvik vid industrialismens genombrott. 15/1988, 63–79
Maula, Marna. Industrierna vid Tammerforsen. 15/1988, 80–88
Brunnström, Lisa. Den rationella textilfabriken. 15/1988, 89–103
Wernevik, Lena. Textilarbeterskor i Norrköping. Kvinnlig arbetskraft vid textilindustrierna i Norrköping under 1930- och 40-talen. 15/1988, 104–112
Persson, Mats. Textilindustrins arbetarbostäder. 15/1988, 113–128
Fogelström, Per Anders. Mellan dikt och verklighet. 15/1988, 129–133
Ramqvist, Per H.. Inledning. 14/1987, 5–8
Baudou, Evert. Samer och germaner i det förhistoriska Norrland. En kritisk översikt över tio års forskning.. 14/1987, 9–23
Zachrisson, Inger. Arkeologi och etnicitet. Samisk kultur i mellersta Sverige ca 1–1500 e Kr. 14/1987, 24–41
Fjellström, Phebe. Den nordsvenska kulturbarriären – en symbol för det mångkulturella Norrland. 14/1987, 42–56
Holm, Gösta. Språkgrupper i forntidens Norrland. 14/1987, 57–60
Mulk, Inga-Maria. Sirkas – ett fjällsamiskt fångstsamhälle i förändring 500–1500 e Kr. 14/1987, 61–74
Andersson, Kerstin. Några synpunkter på bebyggelse och resursutnyttjande i södra Norrlands inland under järnålder och tidig medeltid. 14/1987, 75–82
Liedgren, Lars. Synpunkter på den sedentära bebyggelsens etablering i Norrland. 14/1987, 83–104
Ramqvist, Per H.. Mellannorrland under äldre järnålder. Några aspekter på samhällsstrukturen. 14/1987, 105–126
Magnusson, Gert. Järn, kolonisation och landskapsutnyttjande i Norrlands inland. 14/1987, 127–136
Lundholm, Kjell. Staten blir till – ett nordskandinaviskt exempel. 14/1987, 137–151
Wallander, Anders. Den medeltida fogdeborgen Styresholm. En analys av den bebyggelsehistoriska bakgrunden. 14/1987, 152–165
Åström, Anna-Maria. Forskningsöversikt. 14/1987, 175–179
Sporrong, Ulf. Inledning. 13/1987, 5–6
Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse. Från Dawson till Pullman. Nordamerikanska bolagssamhällen – en översikt. 13/1987, 7–54
Lange, Ulrich. Industriföretag som jordbrukare. Om tillkomsten av landets största lantbruksföretag. 13/1987, 55–64
Palm, Lena A:son & Hammarlund-Larsson, Cecilia. Älvrosprojektet – bebyggelsen som historisk källa. En fältarbetsrapport. 13/1987, 65–72
Myrdal, Janken. 1500-talets ekonomiska geografi. Boskapsskötsel, åkerbruk och förmögenhet. 13/1987, 73–100
Stridsberg, Einar. Om gränsläggning mellan byar och gårdar under 1700-talet. Fallstudie från norra Uppland. 13/1987, 101–128
Tollin, Clas. Nydala kloster och den tidigmedeltida nyodlingen. 13/1987, 129–140
Winroth, Anders. Den värdsliga grundvalen för Gudsberga kloster. Ett senmedeltida klosters ekonomiska förhållanden. 13/1987, 141–156
Sporrong, Ulf. Om storskiftet och det föregående äldre tegskiftet i Öster- och Västerdalarna. Presentationer av ett forskningsprogram, några resultat samt vissa hypoteser. 13/1987, 157–176
Brink, Stefan. Debatt. 13/1987, 195–199
Forsström, Margit. Järnväg, bygd och bebyggelse – en introduktion. 12/1986, 5–7
Améen, Lennart. Järnvägen i svenskt landskap. 12/1986, 8–29
Störtebecker, Dag. Carl Edvard Norström, Sveriges förste järnvägsbyggare. 12/1986, 30–40
Svallhammar, Stig. När järnvägen kom till byn … Kampen om ett nytt transportmedel i 1800-talets glesbygd. 12/1986, 41–56
Book, Tommy. Järnvägen i den nordiska stadsplanen – Anpassning eller konflikt?. 12/1986, 57–73
Palm, Lena A:son. Stationssamhället – brott eller kontinuitet?. 12/1986, 74–88
Linn, Björn. Svensk järnvägsarkitektur. 12/1986, 89–107
Linde, Gunilla. Från Malmö till Boden på 40 år. A W Edelsvärds stationshus 1855–95. 12/1986, 108–130
Lindahl, Göran. Stambanor och motorvägar. 12/1986, 131–138
Hölcke, Olov. Järnvägstrafikens anpassning till bilsamhället. 12/1986, 139–146
Nordin, Erik. Järnvägarnas kulturminnesvård. Erfarenheter från Gävleborgs län. 12/1986, 149–156
Tägil, Tomas. Järnvägsmiljöer i Skåne. 12/1986, 157–173
Forsström, Margit. Byggnadsminnen och byggnadsminnesmärken bland järnvägsbyggnader. 12/1986, 174–176
Selinge, Klas-Göran. Fornlämningar och bebyggelsehistoria – inledning. 11/1986, 3–7
Löthman, Lars. Höglandets flintplatser. Stenåldersinventering kring Nissan och Lagans övre lopp. 11/1986, 8–16
Jensen, Ronnie. Skärvstenshögar och bosättningsmönster i Mälardalen under bronsåldern. 11/1986, 17–34
Larsson, Thomas B. Bosättning och ekonomi i östra Östergötland under yngre bronsålder. 11/1986, 35–48
Magnusson, Gert. Forntida kustbosättningar i Misterhults socken, Småland. 11/1986, 49–60
Bertilsson, Ulf. Hällristningar, gravar och bebyggelse i Bohuslän – en analys av rumsliga samband. 11/1986, 61–78
Selinge, Klas-Göran. Reviderad karta – reviderad forntid?. 11/1986, 79–105
Winberg, Björn. Stensträngar och gravar som källmaterial vid studiet av järnålderns bebyggelse. 11/1986, 106–120
Flink, Gerhard. Ölands stensträngsområden och den justinianska pesten. 11/1986, 121–135
Klang, Lennart. Kolonisation och bebyggelseutveckling i nordöstra Smålands inland. 11/1986, 136–163
Widgren, Mats. Fossilt odlingslandskap i fornlämningsregistret. Några användarsynpunkter. 11/1986, 164–174
Norman, Peter. Bebyggelseutveckling i ett skärgårdslandskap. 11/1986, 175–186
Strid, Jan Paul. Ortnamnen på -rum och kontinuiteten i kulturlandskapet. 11/1986, 187–201
Gustavson, Helmer. Runinskrifter, ortnamn och bebyggelse – gotländska och andra exempel. 11/1986, 202–211
Engelbrektsson, Nanne. Inledning. 10/1985, 3–5
Widgren, Mats. Västsveriges kulturlandskap från geografisk synpunkt. 10/1985, 7–18
Tollin, Clas. Västsvensk odlingshistoria under 300 år: Östorps by på Laholmsslätten. 10/1985, 19–27
Pettersson, Ronny. Tvångets roll i skiftesreformer: Exemplet Halland 1827–76. 10/1985, 28–37
Andersson, Hans. Västkustens medeltida städer – eller vem har nytta av städer. 10/1985, 38–44
Kartaschew, Kenneth. 1600- och 1700-talsfästningar på Västkusten. 10/1985, 45–56
Jern, Henrik. Hamnstaden Varberg. Från medeltida fästningsstad till expansiv handelsstad under 1800-talet. 10/1985, 57–75
Danielsson, Rolf. Kustbosättning i Bohuslän från medeltid till 1800-talets mitt. 10/1985, 76–87
Westerlind, Ann Mari. Bohusläns kustorter. 10/1985, 88–103
Hamran, Ulf. Om byggeskikken på Sørlandet. Materialet, utviklingen og forskningen. 10/1985, 104–113
Carlsson, Kristina & G Johansson, Lars & Weiler, Eva. Bebyggelseforskning och dokumentation i Västsverige. 10/1985, 114–116
Ohlander, Marianne. Centrum för byggnadskultur. 10/1985, 117–119
Bjur, Hans & Göransson, Jonas. Kustsamhällen i väst. 10/1985, 120–122
Engelbrektsson, Nanne & Rosvall, Jan. Kunskapsområdet kulturvård. 10/1985, 123–125
Lindahl, Göran. Inledning. 9/1985, 3–5
Jonsson, Ulf. Godsens förändring under 1800-talet: omvandlingsmönster och effekter på befolkningsutvecklingen. 9/1985, 6–19
Germundsson, Tomas & Lewan, Nils & Möller, Jens. Ystadsprojektet och domänstrukturen. 9/1985, 20–32
Lindahl, Göran. Storgordsens öde. 9/1985, 33–109
Sjöström, Ingrid. Inledning. 8/1984, 3–4
Sjöström, Ingrid. Forskningens villkor – kommentar och översikt. 8/1984, 6–23
Eckered, Mikaela. Bebyggelsehistorisk forskning vid BFR. 8/1984, 24–26
Biörnstad, Margareta. HSFR och bebyggelseforskningen. 8/1984, 27–29
Linn, Björn. Arkitekterna och den historiska kunskapen. 8/1984, 30–41
Folkesdotter, Gärd. Bebyggelsehistorisk forskning vid statens institut för byggnadsforskning. 8/1984, 42–51
Palm, Lena A:son. Byggnadstraditioner i Minnesotas svenskbygder. Kontinutet och förnyelse.. 8/1984, 52–66
Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse. Forskning kring nordamerikanska bolagssamhällen. 8/1984, 67–77
Näslund, Rolf. Om kvantitativ metod i bebyggelseforskning. Lägesrapport från ett forskningsprojekt. 8/1984, 78–97
Råberg, Per G.. En dröm om den bebyggelsehistoriska forskningens framtid. 8/1984, 98–102
Hanner, Charlotte & Rosvall, Jan. Informationsförsörjning och bibliografier för bebyggelseforskare. 8/1984, 102–106
Sjöström, Ingrid. Inledning. 7/1984, 3–5
Sporrong, Ulf. Bebyggelsehistoria genom kartstudier. 7/1984, 6–24
Örback, Alfred. Kartor med råge. 7/1984, 25–36
Widgren, Mats. Historisk markdatabas över Gotland. Lantmäteriakter och datorkartografi. 7/1984, 37–43
Améen, Lennart. Stadsplaner som källa. 7/1984, 44–56
Andersson, Henrik O. Artitekturritningar. 7/1984, 57–66
Malmström, Krister. Från ÖIÄ till ATA. De centrala ritningsarkiven. 7/1984, 67–70
Malmström, Krister. Att tolka byggnadsritningar. 7/1984, 71–84
Rentzhog, Sten. Hus på landet. Ett forskningsprojekt om tio års byggnadsinventeringar och deras bearbetning.. 7/1984, 85–100
Granberg, Jan. Om brandförsäkringar som källa i bebyggelseforskning. 7/1984, 101–111
Bedoire, Fredric. Citybildning och cityarkitektur. 6/1983, 3–11
Martin, Jan H.. Sysselsättningen i Stockholms centrum 1960–80. 6/1983, 12–24
Bedoire, Fredric & Granström, Cecilia. Citybyggande på Stadsholmen i Stockholm 1850–1910. 6/1983, 25–38
Pehrsson, Per-Jan. Malmö city växer fram. 6/1983, 39–48
Lundström, Mats. Det stockholmska varuhuset 1850–1930. 6/1983, 49–67
Mørch Flagstad, Susanne & Laustsen, Susse. Kontor- och administrationsbyggeri i Københavt fra 1890 til 1945. 6/1983, 68–77
Conradson, Birgitta. Det attraktiva kontoret. 6/1983, 78–85
Hyldtoft, Ole. Boligforhold i det centrale København. Arbejdernas boligstandard i perioden 1800–1914. 6/1983, 86–101
Hall, Thomas. City under Lex Norrmalm. 6/1983, 102–122
Gerger, Torvald & Hoppe, Göran. Häftets uppläggning och innehåll. 5/1983, 3–4
Norman, Hans. Svält och epidemier. Krisåren 1773 och 1808–1811 i Örebro, Stora Mellösa och Hällefors. Omfattning, dödsorsaker och demografiska följder. 5/1983, 5–20
Persson, Christer. Befolkning och näringsutrymme. En agrar produktionsmodell som arbetsinstrument för att studera sambandet mellan befolkning och jordbruksutveckling. 5/1983, 21–30
Hoppe, Göran. Skiftesreformerna och agrarutvecklingen. 5/1983, 32–45
Söderberg, Johan. Ekonomisk utveckling och fattigdom på den värmländska landsbygden 1860–1910. 5/1983, 46–53
Adamson, Rolf. Kamerala källor rörande sysselsättning och bosättning. 5/1983, 54–62
Bedoire, Fredric & Hogdahl, Lis. Storbönder. Gårdar och befolkning i Voxnans dalgång. 5/1983, 63–90
Isacson, Maths. Bergslagsbygd i möte med industrialismen – Sociala spänningar och kulturgränser i södra Dalarna under senare delen av 1800-talet. 5/1983, 92–104
Jonsson, Ulf. Bruksdöden i Örebro, Västmanland och Kopparbergs län. 5/1983, 105–122
Gerger, Torvald. Folkskolan i bebyggelse och vardagsliv. 5/1983, 123–132
Gerger, Torvald & Hoppe, Göran. Ett informationssystem för samhällsekologiska studier. 5/1983, 134–142
Andersson, Thorsten & Göransson, Sölve. Forskning om äldre territoriell indelning i Sverige. En introduktion. 4/1982, 3–9
Lönnroth, Erik. Administration och samhälle i 1000-talets Sverige. 4/1982, 10–23
Lundberg, Birger. Äldre indelningssystem i Uppland. 4/1982, 24–41
Smedberg, Gunnar. Stift, kontrakt och socken. 4/1982, 42–51
Andersson, Thorsten. Hund, hundare och härad från språklig synpunkt. 4/1982, 52–66
Ambrosiani, Björn. Hundare, skeppslag och fornlämningar. 4/1982, 67–82
Hyenstrand, Åke. Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen. 4/1982, 83–88
Rahmqvist, Sigurd. Härad och socken – världslig och kyrklig indelning I Uppland. 4/1982, 89–96
Göransson, Sölve. Härad, socken och by på Öland. 4/1982, 97–116
Jonsson, Ingvar. Äldre kameral organisation och territoriell indelning i södra Norrland. 4/1982, 117–135
Fritz, Birgitta. Kronans fögderier och län under medeltiden. 4/1982, 136–148
Forsström, Margit. Medeltidsstäderna under 1970-talet – antikvarisk verksamhet och forskning. 3/1982, 9–20
Redin, Lars. Stadsarkeologi – perfektum i viss mån presens och något futurum. 3/1982, 21–30
Cinthio, Erik. Den sydskandinaviska 1200-talsstaden – ett kontinuitets- och omlandsproblem. 3/1982, 33–40
Blomkvist, Nils. Samhällsekonomi och medeltida stadstillväxt – till frågan om generella förklaringar. 3/1982, 41–54
Andersson, Hans. Städer i öst och väst –regional stadsutveckling under medeltiden. 3/1982, 55–67
Ambrosiani, Björn. Mälarstäderna och landhöjningen. 3/1982, 71–81
Hyenstrand, Åke. Mälarstädernas omland. 3/1982, 82–86
Broberg, Birgitta & Hasselmo, Margareta. Keramik, kammar och skor – variationer i fyndmaterialet i olika regioner. 3/1982, 89–103
Christophersen, Axel. Den urbane varuproduktionens oppkomst og betydning for den tidigmiddelalderske byutviklingen. 3/1982, 104–122
Thun, Egon. Vattenkraften och de äldsta städerna. 3/1982, 123–136
Malmer, Brita. Numismatik och bebyggelsehistoria i Sverige – aspekter på den medeltida myntmassans korologi och kronologi. 3/1982, 137–147
Schia, Erik. Naturvitenskaplige bidrag til studiet av middelalderbyens bomiljø. 3/1982, 151–158
Andersson, Karin. Aspekter på den medeltida kyrkobyggnaden. 3/1982, 159–170
Andersson-Westholm, Gun. Det arkeologiska materialet och Visbys äldsta historia. 3/1982, 173–184
Falck, Waldemar. Bebyggelse i Visby under medeltiden – kring ett rekonstruktionsarbete. 3/1982, 185–197
Romberg, Thomas. Malmös medeltida bebyggelse –några resultat av statsarkeologiska undersökningar. 3/1982, 199–204
Billberg, Ingemar. En medeltida tegelugn i Malmö. 3/1982, 205–213
Sporrong, Ulf. Medeltidens agrara bebyggelse och landskap – reflexioner kring en aktiv forskningsgren. 2/1981, 3–10
Petré, Bo. Relationen mellan grav, gård och omland – exponering och kommunikation som funktion i förhistoriska gravar med exempel från Lovö. 2/1981, 11–25
Porsmose, Erland. Den agrare bebyggelseudvikling i middelalderens Danmark. 2/1981, 26–36
Carlsson, Dan. Från stengrund till bulhus – gotländska husformer under yngre järnålder – tidig medeltid. Ett rekonstruktionsförslag utifrån Fjäle i Ala. 2/1981, 37–47
Göranson, Ulla. Samhällsförändring omkring 1000 e Kr. 2/1981, 48–52
Klang, Lennart. Fornminnesinventeringar och agrarhistoria. 2/1981, 53–61
Österberg, Eva. Ödegårdar i medeltidens norden – rapport från ett forskningsprojekt. 2/1981, 62–67
Dahlbäck, Göran. Jord som kapitalplacering. 2/1981, 68–73
Bonnier, Ann Catherine. Uppland under medeltiden – kulturlandskapets utveckling och det konsthistoriska materialet. 2/1981, 74–88
Sporrong, Ulf. Aktuell data om forskningen kring medeltidens agrarhistoria. 2/1981, 89–90
Sporrong, Ulf. Inledning. 2/1981, 2–
Lindahl, Göran. Byggnadshistoria och bebyggelsehistoria. 1/1981, 7–12
Råberg, Per G.. Lokalsamhällets villkor. 1/1981, 13–23
Brunnström, Lasse. Järnväg och gruvindustri skapar nya urbana förutsättningar i sekelskiftets Norrbotten. 1/1981, 24–48
Lundberg, Ove. Folkmängd och social struktur som bakgrund till bebyggelseutvecklingen i Örnsköldsviksområdet 1860–1900. 1/1981, 49–59
Borgegård, Lars-Erik. Bebyggelse- och befolkningsutveckling i ett norrländskt sågverkssamhälle under de senaste 100 åren. 1/1981, 60–76
Jonsson, Ingvar. Geografisk bebyggelseforskning i Norrland. 1/1981, 77–94
Fjellström, Phebe. Etnologiska variabler i det nordsvenska kulturlandskapet. 1/1981, 95–108
Baudou, Evert. Bebyggelsearkeologisk forskning i Norrland. 1/1981, 109–121
Ramqvist, Per H.. Den arkeologiska undersökningen i Gene, norra Ångermanland. 1/1981, 122–141
Nisser, Marie. Industrialiseringsprocessen i Gävleborgs län. 1/1981, 142–145
Eriksson, Karin. Museernas arkiv som källa för bebyggelsehistorisk forskning. 1/1981, 146–148
Baudou, Evert. Luleälvsprojektet startar. 1/1981, 149–150