Bebyggelsehistoria i samhällsdebatten

Bebyggelsehistorisk tidskrift var på många sätt en pionjär vid starten 1981. Göran Lindahl (1924–2015), en av initiativtagarna och tidskriftens mångåriga ordförande, förordade redan då att det bebyggelsehistoria fältet ska inkludera alla former av markutnyttjande. Som exempel angavs mekanismerna bakom samhällets modernisering och industrialisering, förändringar i arbetsliv, demografisk expansion, samhällsplanering, lagar, förordningar och reformer. Redan från början uttalades att det betydligt snävare ämnet byggnadshistoria borde vidgas och att bebyggelsehistoria måste förstås i ett vidare sammanhang.

Tidskriften startades sedan resultaten av de storskaliga landskapsomvandlingarna; vattenkraftsutbyggnaden i Norrland, miljonprogrammet och de stora omvandlingarna av landets stadskärnor, kunde skönjas. Under 1980-talet fick samhällsplaneringen en ökad betydelse med ny lagstiftning för planering och byggande samt ett riksintresseurval av landets viktigaste kulturmiljöer. Genom att utgå från platser, miljöer och sammanhang blev tidskriften ett vetenskapligt forum som befann sig mitt i samhällsdebatten.

En bred forskning om vår livsmiljö

Sedan starten har tidskriften varit ett forum för forskare som studerar bebyggelse och kulturlandskap, med tonvikt på rumslig förändring och orsakssammanhangen mellan samhällsutveckling, individ och miljö. Den breda ansatsen har gett tidskriften möjlighet att följa med sin tid och återspegla forskningsfronten. Nya digitala forskningstekniker, databaser och digitaliserad historisk information ger ständigt nya möjligheter vid sidan av de sedan länge etablerade metoderna.

Tidskriftens form

En omsorgsfull form, ett rikt bildmaterial och ett kvalitativt tryck är viktiga beståndsdelar av Bebyggelsehistorisk tidskrifts profil. Formatet bidrar till att foton, kartor och planer och andra illustrationer kommer till sin rätt och är möjliga för läsaren att ta del av och tolka. Med jämna mellanrum fokuserar tidskriften på ett särskilt tema som ger en djupare beskrivning av den aktuella huvudfrågan. Temanumren varvas med nummer där spontant inskickade artiklar publiceras och där i stället den bebyggelsehistoriska forskningens bredd återspeglas. För att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten peer-reviewgranskas alla artiklar.

Mia Geijer
Ordförande i Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift