Mitt i samhällsdebatten

Bebyggelsehistorisk tidskrift var på många sätt en pionjär vid starten 1981. Frågan om vad forskningsfältet bebyggelsehistoria skulle omfatta, diskuteras redan i första numret. Skulle det vara så brett som Göran Lindahl (1924–2015), en av initiativtagarna och tidskriftens mångåriga ordförande, skriver att det inkluderade alla former av markutnyttjande? Som exempel nämns mekanismerna bakom samhällets modernisering och industrialisering, förändringar i arbetsliv, demografisk expansion, samhällsplanering, lagar, förordningar och reformer. Det äldre och betydligt snävare ämnet byggnadshistoria måste integreras i bebyggelsehistoria − och skulle vi kanske säga idag, kontextualiseras.

Förhoppningen var att kunskaperna om den industrialiserings- och urbaniseringsprocess som samhället genomgått, skulle kunna fördjupas genom att forskare från olika discipliner samlades inom ramen för bebyggelsehistoria. Och här vågar man nog påstå att Lindahl fick rätt. Tidskriften svarade mot ett samhälleligt behov vid den här tiden och satte fokus på frågor som att tänka i helheter och inte i enskildheter, i miljöer istället för enskilda byggnader.

Det var decenniet efter de storskaliga landskapsomvandlingarna i samband med vattenkraftsutbyggnaden i Norrland, miljonprogrammet och de stora omvandlingarna av landets stadskärnor. Samhällsplaneringen fick en ökad betydelse med ny lagstiftning och ett riksintresseurval av landets viktigaste bebyggelsehistoriska miljöer. Genom att utgå från platser, miljöer och sammanhang, och inte vetenskapliga discipliner i första hand, blev tidskriften ett vetenskapligt forum som befann sig mitt i samhällsdebatten.

En bred ansats och en vilja att mötas

Sedan starten har tidskriften varit ett forum för forskare som studerar kulturlandskap och bebyggelse, med tonvikt på rumslig förändring och orsakssammanhangen mellan samhällsutveckling, individ och miljö. Den breda ansatsen har gett tidskriften möjlighet att följa med sin tid och återspegla forskningsfronten. Bebyggelsehistoria har blivit bredare med åren och många nya teoretiska perspektiv har tillkommit. Digitaliseringen har inneburit att tekniker som GIS, Geografiska informationssystem, har gett nya möjligheter att analysera den historiska dimensionen i landskapet. Bebyggelsehistoria kan utforskas på nya sätt med hjälp av de databaser som i allt högre grad finns tillgängliga på nätet.

Samhällsdebatten har fortsatt relevans för forskningen. Idag rör den ofta globalisering, urbanisering, hållbar utveckling och gender. Bland aktuella frågor inom det bebyggelsehistoriska fältet finns den om gentrifieringen av världens storstäder, som innebär att citynära områdens status höjs och tidigare industri- och hamnområden omvandlas till eftertraktade bostadsmiljöer. En effekt av den pågående urbaniseringen är städernas förtätning och allt mer likartade storskalighet både vad gäller byggnader och trafiksystem − en ny global bebyggelsehistoria håller på att skapas. I Europa ser vi dessutom en allt starkare zonering av landskapet, som ger en uppdelning i städer med förorter, kommunikationer, storskaliga jordbruk och produktionsskog. Landskapet blir alltmer brukat och planerat, en utveckling som är central för den bebyggelsehistoriska forskningen. Tidskiftens artiklar speglar i hög grad den pågående samhällsutvecklingen.

Tidskriftens form

Ett rikt bildmaterial är en viktig del av Bebyggelsehistorisk tidskrifts profil. Det lite större formatet bidrar till att foton, kartor och planer och andra illustrationer kommer till sin rätt och är möjliga för läsaren att ta del av och tolka. Ett par år in på 2000-talet kom de första färgbilderna och kort därefter introducerades färgomslag. Idag trycks hela tidskriften i färg.

Tidigt varvades nummer med fokus på ett särskilt tema, med häften där artiklar kring olika aktuella forskningsämnen inom det bebyggelsehistoriska fältet kunde publiceras. Så småningom dominerade temanumren, och spontant inskickade artiklar kunde bara publiceras om de passade in i ett visst ämnesområde.

År 2010 lades kursen om för att möjliggöra för skribenter att spontant skicka in manuskript. De flesta numren är nu inte tematiskt sammanhållna – för att bereda plats för så många som möjligt att publicera sig i tidskriften. Forskare ska relativt snabbt få ut sitt material och tidskriften nå ut till nya grupper. Målsättningen är att bli en angelägen tidskrift för forskare inom det bebyggelsehistoriska fältet i hela Norden. Tidskriften har därför en nordisk advisory board sedan 2012.

Varje nummer innehåller tre delar: en huvudavdelning med peer review-artiklar, där artiklarna har granskats av två oberoende forskare (s.k. double blind peer review), en avdelning med idé- och debattartiklar och annat material rörande till exempel museiverksamhet, kulturmiljövård och samhällsplanering, samt en recensionsavdelning. Formatet, det rika bildmaterialet och det tvärvetenskapliga perspektivet har förblivit detsamma. Vi vill förvalta det arv som Bebyggelsehistorisk tidskrift representerar och som gör den unik, på samma gång som vi vill utveckla tidskriften för att möta de nya behoven inom den bebyggelsehistoriska forskningen. Vi hälsar gamla och nya skribenter och läsare välkomna!

Åsa Ahrland
Ordförande i Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift 2007–2013